Tjajkovskijs 5:a

Dirigent: Eugene Tzigane
Martin Sturfält, piano
Gävle Symfoniorkester

Kaprálová Suita rustica för orkester (15 min)
Stenhammar Pianokonsert nr 2 (30 min)
PAUS (ca 20 min)
Tjajkovskij Symfoni nr 5 (50 min)

Martin Sturfält väcker stor beundran med sin felfria teknik och spröda ton. Här spelar han Stenhammars magnifika andra pianokonsert

Efter mer än tio år med London som hemort har pianisten Martin Sturfält återvänt till Sverige. Han har dessutom fördjupat sig i den stora svenska pianolitteraturen. Inspelningen av Adolf Wiklunds pianokonsert med Malmö Symfoniorkester under ledning av Vassily Sinaisky har fått stor uppmärksamhet, inte bara här hemma utan även internationellt. Likaså hans inspelningar av Wilhelm Stenhammars solostycken för piano. Därför är det med stor förväntan vi kan se fram emot hans konsert med Gävle Symfoniorkester i Wilhelm Stenhammars magnifika andra pianokonsert.

När Stenhammar skrev konserten stod han på höjden av sin karriär. Han var en av landets mest framstående konsertpianister och samma år som konserten var färdig, 1907, utsågs han till chefdirigent för Göteborgs Symfoniorkester.
Den första konserten, som blev hans genombrott som tonsättare, har tydliga spår av inspirationskällan Brahms. Den här andra konserten är i stället en nordisk romantisk pianokonsert av världsklass! Med storslagna melodier, briljant instrumentering som verkligen tar hela orkestern i anspråk, och karaktäristiska teman – som pianots ”harpackord” i första satsen – har Stenhammar skapat ett musikaliskt mästerverk.

Peter Tjajkovskijs symfonier är naturligtvis alla stora mästerverk. Efter att ha arbetat i fyra månader med femte symfonin skrev han i ett brev till sin mecenat, den förmögna änkan Nadezjda von Meck, att han nästan var färdig med det han kallade för sin ”ödessymfoni”. I efterlämnade anteckningar liknar han symfonin med en ”fullständig resignation inför ödet” – vilket antagligen berodde på den känslomässiga osäkerhet han kände kring sin homosexualitet. Till skillnad från den föregående symfonins brutala karaktär finns här en ny ödmjukhet, och det smygande ödesmotivet som först hörs i klarinetternas låga register återkommer i symfonins alla fyra satser.

Dirigerar Gävle Symfoniorkester vid den här konserten gör den Amerikanske dirigenten Eugene Tzigane som regelbundet leder många av de främsta orkestrarna världen över. Han gjorde stor succé 2015 på Kungliga Operan i Stockholm när han fick Hovkapellet att formligen glöda i en rad hyllade Carmenföreställningar.

Video

Tjajkovskij Symfoni nr 5

Vitězlava Kaprálová (1915-1940)
Suita rustica för orkester op 19
Allegro
Lento. Vivo. Lento
Allegro ma non troppo

Vitězlava Kaprálová föddes i en musikalisk familj i Brno, där fadern var tonsättare och modern sångerska. Hon påbörjade sin utbildning i hemstaden och fortsatte sedan för framstående pedagoger i Prag, däribland dirigenten Václav Talich och tonsättaren Bohuslav Martinů. Obekräftade uppgifter gör också gällande att hon studerade för Nadia Boulanger i Paris. Som dirigent debuterade hon med Tjeckiska filharmonin 1937 och ett år senare ledde hon BBC Symphony Orchestra med sin egen Sinfonietta. Hon gifte sig med författaren Jiri Mucha två månader innan hon gick bort i TBC, 25 år gammal. Hennes musik beundrades av dirigenter som Rafael Kubelík och pianister som Rudolf Firkušný, som postumt framförde flera av hennes verk.
I sin Suita Rustica, skriven 1938 och uruppförd i radio 1939, citerar hon ett tiotal folksånger från Mähren, Slovakien, Schlesien och Tjeckien på ett mycket personligt och skickligt sätt.

 

Wilhelm Stenhammar (1871-1927)
Pianokonsert nr 2 d-moll op 23
Moderato – Allegro molto energico – Molto vivace – Allegretto – Molto vivace – Adagio – Tempo moderato – Animato

För oss svenskar har Wilhelm Stenhammar alltid varit en mästare av stora mått, vare sig det gällt orkesterverk, pianostycken, kammarmusik, sånger eller körer. Vid sidan av Hugo Alfvén är han den starkaste kandidaten som en nationell svensk motsvarighet till Grieg, Sibelius och Nielsen. Dessutom var han en framstående dirigent och förmodligen den tidens ledande svenska pianist. Han framträdde med pianoaftnar och som kammarmusiker runt om i landet.

I sin andra pianokonsert har Stenhammar skapat ett underverk av kompositionstekniska finesser. Framförallt har han skapat homogenitet genom att bygga hela verket på ett fåtal tematiska idéer som i olika förklädnad dyker upp på flera ställen och i skiftande funktion. Första satsens andra tema (det med pianots mäktiga arpeggios – harpslag) återkommer även i en episod i finalen, vars huvudtema i sin tur vuxit fram i adagiosatsen, vars huvudtema blommar ut i full glans först mot slutet av konserten, etc etc … Konsertens många delar spelas utan satspauser.

Stenhammar började komponera sin nya konsert i Kristiania i maj 1904, men hade inga större förväntningar på att det skulle bli någonting. ”… du skall icke vänta dig någon klaverkonsert – det blir nog ingen denna sommar”. Nej, inte då, men han arbetade vidare på den i Saltsjöbaden och fullbordade finalen i Florens i februari 1907, där han uppehållit sig i mer än fyra månader och ”inte hört någon musik, sedan jag reste hemifrån”. Som alltid tog Stenhammar god tid på sig. Uruppförandet ägde rum den 15 april 1908 när Zelmica Asplund var solist till Göteborgs orkesterförening, dirigerad av tonsättaren själv. Konserten upptog enbart hans egna verk, och även kantaten Midvinter uruppfördes. Mottagandet var över lag mycket positivt.

 

Peter Tjajkovskij (1840-1893)
Symfoni nr 5 e-moll op 64
Andante - Allegro con anima
Andante cantabile, con alcuna licenza
Allegro moderato
Andante maestoso - Allegro vivace

Peter Tjajkovskij hade under lång tid varit ekonomiskt oberoende när han under sommaren 1888 gav sig på sin femte symfoni. En förmögen änka, Nadezjda von Meck, hade så till den grad fängslats av hans kompositioner att hon gett honom ett generöst tilltaget årligt underhåll, vilket befriade honom från privatelever och andra inkomstbringande men tidskrävande sysselsättningar. Det enda motkrav hon ställde, var att de aldrig skulle träffas! Han kunde nu på heltid komponera, och han nådde också snabbt mästerskap.

Den femte symfonin är ett bevis på detta. Det hade gått tio år sedan den fjärde symfonin och i mellantiden hade han hunnit skriva fem operor, däribland den kända Eugen Onegin, dessutom stråkserenaden, Capriccio Italien, andra pianokonserten, 1812-uvertyren och mycket annat; det vill säga åtskilliga av hans mest kända verk. Han hade också hunnit genomföra sin första europeiska turné som dirigent, men också ingå i det katastrofala äktenskapet med Antonia Miliukova, försökt ta livet av sig i det iskalla vattnet i Moskvafloden och flytt till Schweiz.

Efter fyra månaders arbete med symfonin skrev han till madam Meck att han nästan var färdig med sin ”ödessymfoni”. På efterlämnade manuskript liknar han sitt verk vid en fullständig resignation inför ödet – och detta hänger säkerligen ihop med de känslomässiga problemen kring hans homosexualitet. Till skillnad från fjärde symfonins brutala karaktär kommer ödesmotivet i den femte smygande i klarinetternas låga register. Omedelbart grips man av enkelheten och harmonin, av känsligt inplacerade blåsarsoli.

Andra satsen låter två känsloladdade motiv växla med varandra. Det ena presenteras av hornet och det andra av oboen. Men också här byter ödesmotivet in.

Tredje satsen bidrar med kontrast i form av en välpolerad elegant vals, den dansform som så många gånger lockat fram mästerverk ur Tjajkovskijs penna. Det börjar som om det vore en balettscen och först så småningom får musiken symfonisk karaktär. Tankarna flyr inte undan ens i balens virvlar.

I finalen genomgår ödestemat en förvandling. Tempot blir mer marschliknande och skiftar i dur – det blir efter hand till och med grandiost. Från att ha varit alltför inåtvänt, har det nu blivit nästan aggressivt utåtriktat, och detta berättar en hel del om den plågade upphovsmannens inre känsloliv.
Stig Jacobsson

Garderob:
Garderoberna hittar du i vår foajé på entréplan. Den bevakade garderoben är enbart öppen i samband med större konserter i Gevaliasalen och det kostar 20 kr/plagg. Biljett till den bevakade garderoben köper du i samband med biljettköpet alternativt på plats i biljettkassan. Den obevakade garderoben är gratis. Det är obligatoriskt att hänga av sig ytterkläder vid konsertbesök. Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att ta in ytterkläder i konsertsalen.

Parkering:
Det finns ett begränsat antal parkeringar utanför Gävle Konserthus. Vill du parkera där bör du vara på plats i god tid innan konserten. Om vår parkering skulle vara full, hänvisar vi till parkeringshus i Gävle centrum eller parkeringen vid Silvanum/Högskolan. Väljer du att parkera i Gävle centrum eller vid Silvanum/Högskolan tar det ca 5-10 minuter att promenera till konserthuset.

Fotografering:
Vänligen tänk på att fotografering, filmning eller ljudupptagning under pågående konsert kan vara störande för andra konsertbesökare och är inte att rekommendera. Slå gärna på din mobiltelefon EFTER konserten. 

Allergier:
Tänk på att starka parfymer och hårsprejer kan vara mycket besvärande för allergiker.

Övrigt: 
Mat och dryck är inte tillåtet att ta med in i Gevaliasalen