Datum och tid:

Fredag 22 mars, 19:00

Martín dirigerar Mahler

Gävle Symfoniorkester
Chefdirigent Jaime Martín
Agneta Eichenholz, sopran

Anna Clyne Masquerade (5 min)
Strauss Don Juan (17 min)
PAUS (20 min)
Mahler Symfoni nr 4 (54 min)

Både Richard Strauss och Gustav Mahler är senromantiska giganter. Här får vi dem båda presenterade vid samma konsert!

Svenska sopranen Agneta Eichenholz slog igenom internationellt vid den berömda Verbier-festivalen 2007. Sedan dess har hon gjort en rad roller på Royal Opera House i London, Komische Oper, Berlin, Frankfurtoperan, och även på de svenska operascenerna. Förra säsongen gjorde hon titelrollen i Alban Bergs Lulu på Wienoperan.

En av hennes personliga favoriter är också sopransolot i Gustav Mahlers ljust lyriska och lekfulla fjärde symfoni. Mahler hade upptäckt, eller snarare drabbats av Des Knaben Wunderhorn, Gossens förtrollade horn, en samling folkliga dikter och visor. Texterna följde honom under många år och blev både sångsamlingar och underlag till avsnitt i de fyra första symfonierna. På grund av sin stämning och inspirationskälla brukar de också kallas Wunderhorn-symfonierna. 

Fjärde symfonin domineras av fantasin om ett lekfullt himmelrike där vinet är gratis och alla lever i harmoni med varandra. De tre första satserna leder till symfonins höjdpunkt, den fjärde och sista Wunderhorn-satsen med sopransolo: ”Vi njuter de himmelska fröjderna”. I en tidig partituranvisning till sista satsen med dansande jungfrur och glada helgon skriver Mahler: ”sjunges barnsligt och glatt; helt utan parodi!”. Det syftar förmodligen på Mahlers uppfattning att det enkla och naturliga inte hade någon självklar plats i det wienska kulturlivet som han uppfattade som kokett, operettartat och fullt av konstlad glädje.

Både Richard Strauss och Gustav Mahler är senromantiska giganter. Här får vi dem båda presenterade vid samma konsert! När Mahler drabbades av texterna i Des Knaben Wunderhorn gjorde samtidigt den tjugotreårige Strauss sina första skisser till Don Juan. Han hade just brutit upp med sin tidigare flickvän och träffat blivande hustrun operasångerskan Pauline de Ahna. Han var med andra ord dödligt förälskad när han komponerade tondiktens berusande kärleksteman, och till skillnad från storyns Don Juan var Pauline och Richard Strauss varandra trogna hela livet.

Här i Don Juan har Strauss också helt funnit sin stil. Inledningen är helt magnifik där den kärlekshungrande Don Juan rusar fram och tar omvärlden med storm.  Vi får sedan följa hans passionerade äventyr fram till det ofrånkomliga slutet.

Video

Anna Clyne Masquerade

Strauss Don Juan

Mahler Symfoni nr 4

This is the Gävle Symphony Orchestra

 

Anna Clyne (F 1980)
Masquerade

Anna Clyne föddes i London men har valt att vara verksam i New York. Hon skriver en mångfasetterad musik, gärna i samarbete med koreografer, bildkonstnärer och filmmakare. Hennes verk har lockat många av vår tids främsta dirigenter, däribland Marin Alsop, Riccardo Muti, Leonard Slatkin, Esa-Pekka Salonen och Osmo Vänskä, vilka framfört hennes musik i Barbican Centre, Philharmonie de Paris, Walt Disney Concert Hall Los Angeles och under festivaler som Gaudeamus Festival, Beijing Modern Festival och Edinburgh Fringe Festival.

Clyne har varit anställd som huskomponist för orkestrarna i Chicago 2010-15, Baltimore 2015–16, L’Orchestre d’Île de France 2014–16 och för närvarande Berkely fram till 2019.

Hon har tilldelats ett stort antal utmärkelser, som Hindemithpriset 2016 och Charles Ives-stipendiet. Hon har också intresserat sig mycket för pedagogik, och varit ledare för New York Youth Symphony. Hon har också arbetat med att genom musik stärka minnet hos Alzheimerpatienter.

Säsongen 2018–19 framfördes hennes fem minuter långa Masquerade (2013) av BBC Symphony Orchestra och Marin Alsop under den över hela världen TV-sända konserten Last Night of the Proms. Den är också tillägnad de entusiastiska lyssnarna på ståplatserna, de som kallas prommers. Det är ett omväxlande fyrverkeri med många olika, sprakande pjäser – rytmiskt, kraftfullt men också lekfullt och synnerligen virtuost. Hon hade inspirerats av de tidigare århundradenas promenadkonserter i Londons nöjesparker, där man också bjöd på akrobater, jonglörer, fyrverkerier och maskerad. Man kan hitta citat ur några gamla melodier, bl.a. Juice of Barley, först nedtecknad 1695.

 

Richard Strauss (1864–1949)
Don Juan op. 20

Richard Strauss fick det första infallet till orkesterdikten Don Juan när han i juli 1885 i Frankfurt såg Paul Heyses drama ”Don Juans Ende”, men den direkta inspirationen var Nikolaus Lenaus diktdrama om förföraren från 1844. Musiken komponerades mellan hösten 1887 och följande sommar, och Strauss uruppförde själv sitt verk under en konsert i Weimar den 11 november 1889. I ett brev meddelar han sin far att det hela var ”jättekul”.

Strauss var bara 24 år men hade redan hittat den stil och den överdådiga instrumentationsförmåga som skulle utmärka resten av hans rika produktion. Frågan är om han någonsin överträffat vitaliteten och styrkan i denna symfoniska dikt. De tidigare verken Aus Italien och Macbeth är klart distanserade, och senare kan bara Till Eulenspiegel mäta sig med briljansen.

När Don Juan trycktes 1890 lät Strauss tre avsnitt ur Lenaus dikt citeras i partituret, och dessa partier önskade han skulle vara verkets enda presentation i programbladen. Men även dessa citat tyckte han senare var helt onödiga. Och visst kan man ta till sig musiken utan att någonsin ha läst en rad av Lenau.

Strauss vill ”ut och iväg till nya erövringar så länge ungdomens heta puls slår”. Som dirigent i München kände sig den unge, otålige tonsättaren instängd. Han längtade efter att befrias från det borgerliga pryderiet, och tog i denna musik chansen att uttrycka sig i en passionens höga visa om kärlekens lidelse.

Men Lenaus Don Juan är inte en omoralisk libertin, han är en frustrerad idealist som söker ett ouppnåeligt ideal i den drömkvinna i vilken allt som är ädlast och mest åtråvärt samlats. Han känner ömhet likaväl som uppsluppenhet och hans cynism rör inte bara erövringen utan hela livet. Mot slutet är han trött på ett liv utan mening eller frid, och när han slutligen utmanas på duell låter han sig genomborras. Strauss, som tidigt i stycket bjudit på många heroiska avsnitt, skildrar det tragiska slutet utan några stora gester – låter det bara ske.

Don Juan är egentligen inte programmusik, för det går inte att följa någon berättelse i detalj. Formen är ett fritt rondo som fantasifullt kombinerats med sonatform, och det viktigaste är musikens glänsande uttryckskraft.

 

Gustav Mahler(1860–1911)
Symfoni nr 4 G-dur
Bedächtig
In gemächlicher Bewegung
Ruhevoll (Poco adagio)
Sehr behaglich

Mahlers berömmelse har vuxit långsamt och det är först under de senaste 40-50 åren som hans monumentala symfonier slagit igenom hos en bred publik. Hur annorlunda var det inte vid uruppförandet av hans fjärde symfoni. Dirigenten Bruno Walther har i sina memoarer berättat om denna händelse 1902, och dragit sig till minnes en ”så häftig reaktion, att det nästan kom till handgripligheter mellan entusiaster och motståndare”. Ändå är just den fjärde symfonin såväl den ljusaste som den lättillgängligaste av hans nio fullbordade symfonier.

Det var sommaren 1899 han påbörjade arbetet i sin kompositionsstuga vid Steinbach vid Attersee i Österrike. Han gick dit varje morgon klockan sex, och höll på till klockan tolv på dagen, ibland till klockan tre. Därinne fanns bara ett piano, ett bord, en stol och en soffa. Vid sjutiden bar man ljudlöst in frukosten till honom. Efter denna förmiddagsritual var han som förbytt. Han promenerade, konverserade och njöt av middagen – särskilt efterrätten. Han plågades svårt av arbetet, kände stor ångest inför uppgiften, och var under en stor del av sommaren helt förlamad av de egna kraven.

Han hade som storform skisserat sex satser som i tur och ordning skulle handla om förgängligheten, bland annat omen värld utan smärta, morgonklockor, världen som en evig minut av nuet, och det himmelska livet. Men denna sommar hann han bara börja, för att på nytt kasta sig in i en hektisk vinter i Wien, fylld av chefskapet vid Operan.

Han fann till sin glädje att hans undermedvetna arbetat flitigt med symfonin, för sommaren därpå flöt musiken ledigt ur hans penna ända tills han kunde skriva: ”tredje satsen och med den hela symfonin, fullbordades söndagen den 6 augusti (1900) vid Maiernigg”. Den fjärde satsen innehåller ett sopransolo med text ur den kända folkvisesamlingen Des Knaben Wunderhorn – sången Das himmlische Leben hade han i själva verket fullbordat sju år tidigare och på sätt och vis blev den inspiration till hela symfonin. Det är en naiv skildring av livet i himlen, mycket charmerande och oskuldsfull.

Symfonin uruppfördes i december 1901 i München med tonsättaren som dirigent. Publiken hade även där svårt att ta till sig denna vision av universum och himlen. Och detta trots att tonsättaren haft de renaste uppsåt: ”Egentligen ville jag enbart skriva en symfonisk humoresk”. Och visst finns här mer av värme och innerlighet än i någon annan Mahlersymfoni. Med tiden kom den också att bli den mest spelade.

 

Wir geniessen die himmlischen Freuden,
D’rum tun wir das Irdische meiden.
Kein weltlich’ Getrümmel
Hört man nicht im Himmel!
Lebt alls in sanftester Ruh’!
Wir führen ein englischen Leben,
Sin dennoch ganz lustig daneben!
Wir tanzen und springen,
Wir hüpfen und singen!
Sankt Peter im Himmel sieht zu.

Johannes das Lämmlein auslasset,
Der Metzger Herodes d’rauf passet!
Wir führen ein geduldig’s,
Unschuldig’s, geduldig’s,
Ein liebliches Lämmlein zu Tod!
Sankt Lucas den Ochsen tät schlachten
Ohn’ einig’s Bedenken und Achten,
Der Wein kost’ kein Heller
Im himmlischen Keller!
Die Englein die backen das Brot!

Gut’ Kräuter von allerhand Arten
Die wachsen im himmlischen Garten! Gut’ Spargel, Fisolen,
Und was wir nur wollen!
Ganze Schüsseln voll sind uns bereit!
Gut’ Äpfel, gut’ Birn’ und gut’ Trauben,
Die Gärtner, die alls erlauben!
Willst Rehbock, willst Hasen
Auf offener Strassen
Sie laufen herbei!

Sollt ein Fasttag etwa kommen,
Alle fische gleich mit Freuden angeschwommen!
Dort läuft schon Sant Peter
Mit Netz und mit Köder
Zum himmlischen Weiher hinein!
Sanct Martha die Köchin muss sein!
Kein’ Musik ist ja nicht auf Erden,
Die uns’rer verglichen kann werden.
Elftausend Jungfrauen
Zu tanzen sich trauen!
Sankt Ursula selbst dazu lacht.

Cäcilia mit ihren Verwandten
Sind treffliche Hofmusikanten.
Die englischen Stimmen
Ermuntern die Sinnen,
Dass alles für Freuden erwacht.

 

Vi njuter av de himmelska fröjderna
Och undviker alla jordiska ting
Inga världsliga bekymmer
Hör man något om i himlen.
Alla lever i största ro.
Vi lever en ängels liv
Och är nöjda med allt.
Vi dansar och hoppar
Vi skuttar och sjunger!
Himlens Sankte Per tittar på.

Johannes släpper lös lammet,
Slaktaren Herodes väntar på det.
Vi leder ett fogligt,
Oskyldigt, fogligt
Sött litet lamm till dess död!
Sankte Lukas slaktar oxen
Utan en tanke eller aktning.
Vinet kostar inte ett öre
I den himmelska krogen!
Änglarna bakar brödet.

Goda kryddor av alla slag
Växer i den himmelska trädgården.
Fin sparris, bönor,
Och allt vi önskar.
Fulla tallrikar dukas åt oss.
Goda äpplen, päron och druvor.
Trädgårdsmästaren ger oss allt. 
Om du önskar rådjur eller hare
Kommer de springande
på gatan!

Om det är fasta
Simmar fiskarna gärna upp på land!
Sankte Per springer
Med sitt nät och sin krok
Till sin himmelska damm!
Sankta Martha blir kokerska.
Ingen jordisk musik
Kan mäta sig med vår.
Elva tusen jungfrur
Ger sig hän åt dansen!
Sankta Ursula ler själv åt synen.

Cecilia och hennes släktingar
Är lysande hovmusikanter.
De änglalika rösterna
Livar upp sinnena
Så alla vaknar till glädje.

Stig Jacobsson

 

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. 
Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ. För aktuell meny och bordsbokning

Kontakta
restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Garderob:
Garderoberna hittar du i vår foajé på entréplan. Den bevakade garderoben är enbart öppen i samband med större konserter i Gevaliasalen och det kostar 20 kr/plagg. Biljett till den bevakade garderoben köper du i samband med biljettköpet alternativt på plats i biljettkassan. Den obevakade garderoben är gratis. Det är obligatoriskt att hänga av sig ytterkläder vid konsertbesök. Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att ta in ytterkläder i konsertsalen.

Parkering:
Det finns ett begränsat antal parkeringar utanför Gävle Konserthus. Vill du parkera där bör du vara på plats i god tid innan konserten. Om vår parkering skulle vara full, hänvisar vi till parkeringshus i Gävle centrum eller parkeringen vid Silvanum/Högskolan. Väljer du att parkera i Gävle centrum eller vid Silvanum/Högskolan tar det ca 5-10 minuter att promenera till konserthuset.

Fotografering:
Vänligen tänk på att fotografering, filmning eller ljudupptagning under pågående konsert kan vara störande för andra konsertbesökare och är inte att rekommendera. Slå gärna på din mobiltelefon EFTER konserten. 

Allergier:
Tänk på att starka parfymer och hårsprejer kan vara mycket besvärande för allergiker.

Övrigt: 
Mat och dryck är inte tillåtet att ta med in i Gevaliasalen