Datum och tid:

Lördag 19 mars 2022, 15:00

Lördagsmatiné - Pianisten

Gävle Symfoniorkester
Jessica Cottis DIRIGENT
Andrey Gugnin, PIANO

SHOSTAKOVICH Pianokonsert nr 2
MAHLER Adagietto ur Symfoni nr 5
SCHNITTKE Gogol Suite

Piano i huvudrollen

Upplev rysk pianobriljans när pianisten Andrey Gugnin tar sig an två av de största ryska tonsättarna genom tiderna, Shostakovich och Alfred Schnittke.

Shostakovich skrev sin andra pianokonsert till sonen Maxim, och i de talande och känslosamma tonerna ryms både munterhet och melankoli.
Om du har sett Steven Spielbergs ”Spionernas Bro” med Tom Hanks kommer du kanske att känna igen musiken därifrån, som även i filmen spelas av lördagens pianist: Andrey Gugnin.
Matinén bjuder även på Alfred Schnittkes Gogol Suite, skriven till pjäsen ”Regeringsinspektören”. Schnittke är en av 1900-talets mest anmärkningsvärda konstnärer, känd för sitt experimentella och kreativa tänkande samt sin förmåga att skapa levande musikaliska bilder som tar publiken med till oväntade platser. Och som om detta inte vore nog får du dessutom uppleva ytterligare ett verk känt från filmvärlden: Mahlers Adagietto ur Symfoni nr 5, från Döden i Venedig.

Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975)
Pianokonsert nr 2 op 102
Allegro
Andante
Allegro

Efter Stalins död 1953 kunde sovjetmedborgarna efterhand njuta av en allt större frihet. Den lugnare och behagligare tillvaron kan avläsas i några av Sjostakovitjs verk.
Vid partikongressen 1956 höll Chrustjev det sju timmar långa tal som utgjorde generalangreppet på Stalinkulten. När den andra musikaliska allunionskongressen samlades i mars 1957 rådde därför en ny positiv anda. Man gavs möjlighet att komponera friare utan att riskera myndigheternas kritik. Det var nu Sjostakovitj komponerade ett verk för sin son Maxim, vars pianistiska färdigheter skulle examineras. Resultatet blev ett av Sjostakovitjs ljusaste verk, den andra pianokonserten, tillkommen ett kvartssekel efter den första. Musiken är skräddarsydd för Maxim, och här finns många familjära anspelningar. Efter en kort orkesterintroduktion börjar pianot spela en lyrisk melodi som är unison i båda händer. Men som vanligt kommer snart också en mer kantig och rytmisk motmelodi där solisten måste löpa över hela klaviaturen. Den andra satsen är en verklig pärla. Orkestern inleder i c-moll och pianot tar upp temat, förfinar det och presenterar det i C-dur. Musiken är genomsyrad av en intim, älskvärd lyrik. I finalen påminner fadern kärleksfullt om sonens ivriga tränande vid pianot. Plötsligt citeras nämligen delar ur Hanons Lexikon över femfingersövningar.
Det är en ungdomlig musik med otvungen fräschör och en livslust som man inte hittat i Sjostakovitjs musik sedan 1920-talet. Maxim uruppförde konserten på sin 19-årsdag den 10 maj 1957.
Stig Jacobsson

Gustav Mahler (1860–1911)
Adagietto ur Symfoni nr 5

Gustav Mahler har blivit känd som skapare av jättelika symfonier för mycket stor orkester. Symfonier som tonsättaren menade skulle tolka universum, och som således är synnerligen innehållsrika och omväxlande. Men bland alla dessa omtumlande symfonisatser finns det en som har en helt annan karaktär, och det är det ömsinta Adagiettot ur den femte symfonin. Denna välformade ädelsten är komponerad för stråkorkester och harpa, och den har blivit romantiskt världsfrånvänd med sina bitterljuva tonfall. Det är kanske inte så konstigt att denna vackra, gripande musik valdes som ledmotiv till Viscontis film Döden i Venedig, efter Thomas Manns roman. Man har också kallat musiken ett kärleksbrev till Alma Schindler, som blev Mahlers hustru under arbetet med just denna symfoni.
Stig Jacobsson

Alfred Schnittke (1934–1998)
Gogolsvit
Uvertyr. Allegro
Chichikovs barndom. Andantino
Porträttet. Långsam vals
Kappan
Ferdinand VIII
Byråkraterna. Allegro
Balen. In Tempo di Valse
Arvet. Pesante

Alfred Schnittke var en mycket unik sovjetisk tonsättare. Han gick sina egna vägar och experimenterade mer än de flesta av sina kollegor. Sådant sågs inte med blida ögon av myndigheterna, men var möjligt om man skrev mycket musik för film och teater. Men hans djärvhet hängde kvar även när han skrev symfonier, konserter, operor och kammarmusik, där han excellerade i stilistiska blandningar, oväntade infall och sarkasm.

Gogolsviten har sitt ursprung i den experimentella Tagankateaterns djärva föreställningar i Moskva. 1976 gav man föreställningen Generalinspektörens berättelse, en sorts sammandrag av den store författaren Nikolaj Gogols (1809–1852) kända verk, som Näsan, Döda själar, Kappan, Porträttet med flera. Den store dirigenten Gennadij Rozhdestvenzky (en tid chefdirigent i Stockholm) fann att Schnittkes scenmusikaliska vinjetter skulle kunna samlas till en omtumlande konsertsvit, Gogolsviten, vars satser knyter an till flera av berättelserna.

Musiken är ett äventyr av musikalisk fantasi, humor och stilistiska övertramp. I de första satserna kan vi känna igen tongångar från Beethoven och Haydn, och musikaliska citat var något som Schnittke ofta ägnade sig åt. De flesta satserna är mycket korta, men den långsamma vals som hör till Porträttet bjuder på bortåt åtta minuter av det växande vansinne som konstnären får slåss mot i sitt måleri. Det fattige titulärrådet Akakis ande ses vandra i St. Petersburg i sin kappa. Byråkratin skildras i en rigid fuga medan balen och döda själar tycks bestå av tomma sekvenser och stereotypa dansnummer. Finalen bygger på en ukrainsk folkvisa. Gogol kom från Ukraina.
Stig Jacobsson

Garderob:
Garderoberna hittar du i vår foajé på entréplan. Den bevakade garderoben är enbart öppen i samband med större konserter i Gevaliasalen och det kostar 20 kr/plagg. Biljett till den bevakade garderoben köper du i samband med biljettköpet alternativt på plats i biljettkassan. Den obevakade garderoben är gratis. Det är obligatoriskt att hänga av sig ytterkläder vid konsertbesök. Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att ta in ytterkläder i konsertsalen.

Parkering:
Det finns ett begränsat antal parkeringar utanför Gävle Konserthus. Vill du parkera där bör du vara på plats i god tid innan konserten. Om vår parkering skulle vara full, hänvisar vi till parkeringshus i Gävle centrum eller parkeringen vid Silvanum/Högskolan. Väljer du att parkera i Gävle centrum eller vid Silvanum/Högskolan tar det ca 5-10 minuter att promenera till konserthuset.

Fotografering:
Vänligen tänk på att fotografering, filmning eller ljudupptagning under pågående konsert kan vara störande för andra konsertbesökare och är inte att rekommendera. Slå gärna på din mobiltelefon EFTER konserten. 

Allergier:
Tänk på att starka parfymer och hårsprejer kan vara mycket besvärande för allergiker.

Övrigt: 
Mat och dryck är inte tillåtet att ta med in i Gevaliasalen