Datum och tid:

Torsdag 18 november, 19:00

Piazzolla!

Michal Nesterowicz DIRIGENT
Soyoung Yoon VIOLIN

V. KILAR Orawa
Á. PIAZZOLLA Cuatro Estaciones Porteñas
D. SHOSTAKOVICH Symfoni nr 1 

År 2021 firar världen 100 år sedan födelsen av en av mästarna i den argentinska musiken, fadern till "tango nuevo" – Astor Piazzolla. Hans Four Seasons of Buenos Aires är en serie fristående tangosatser med flera referenser till Vivaldis berömda verk med samma namn. Piazzollas tangokompositioner skildrar olika årstider och stämningar i Buenos Aires, den stora staden vid stranden av Río de la Plata, där denna musik har sitt ursprung. Det har sagts att du kan se Buenos Aires medan du lyssnar på Astor Piazzollas musik, samtidigt som du kan känna den argentinska värmen, passionen och temperamentet. I sin debut med Gävlsymfonikerna möter vi vinnaren av Wieniawski Violin Competition - Soyoung Yoon, och dirigenten Michal Nesterowicz tar med sig en del av sitt polska ursprung i Kilar's Orava. Shostakovichs första symfoni avslutar programmet.

Wojciech Kilar (1932–2013)
Orawa

Wojciech Kilar hade redan debuterat som tonsättare när den avantgardistiska polska skolan på 1950-talet blev en angelägenhet för hela världen. Nu framträdde tonsättare som Lutoslawski, Penderecki, Serocki och många andra som förändrade musikskapandet i grunden. Den stora uppmärksamheten medförde att också Kilar började våga mera och att hans tidiga Bartókinspirerade musik i framtiden fick en radikalare framtoning, där inga av avantgardets knep och tekniker var främmande. Men dessa metoder har i hans fall aldrig känts påklistrade. Tvärtom var Kilar en frodig tonsättare med ett spontant och synnerligen personligt tonspråk, färgrikt och rytmiskt, men samtidigt enkelt och distinkt. Hans musik har inte minst visat sig passa filmen. Han har försett mer än hundra filmer från Polen, Tyskland, Frankrike och Italien med musik, flera med mycket kända regissörer.

Idén till verket Orawa dök upp redan innan han komponerade de stora orkesterverk som blev hans genombrott: Kresany och Mont Koscielec 1909 (båda från 1976), men han behövde arbeta länge med det komplicerade partituret innan han kände sig mogen att slutföra det tio minuter långa Orawa för femton stråkar. ”Jag tror att Orawa avslutade en period i mitt arbete och att det kanske är ett avsked till en viss värld, vissa angelägenheter, viss musik. Därför finns här också en smula sentimentalitet.” Musiken skrevs speciellt med tanke på området i södra Polen/norra Slovakien med detta namn och musiken fullbordades i februari 1986.
Stig Jacobsson

Astor Piazzolla (1921–1992)
Las Cuatro Estanciones Porteñas
Primavera Porteña
Verano Porteño
Otoño Porteño
Invierno Porteño

Kommer tangon ursprungligen från Kuba, Spanien eller rent av Afrika? Ja, det finns inget självklart svar på denna fråga, men för de flesta är tangon nära knuten till Argentina, eftersom det var därifrån den spreds över världen. Den utvecklades i slummen i Buenos Aires och andades protest, pessimism och ödestro. Den blev mycket populär och fick karaktär av folkmusik. Efter första världskriget hade tangon spritt sig över hela världen. Men det skulle finnas ännu mer att utforska i denna livfulla, trånande dans, och omkring 1940 började den argentinske tonsättaren Astor Piazzolla, välutbildad elev till Alberto Ginastera och Nadia Boulanger, att skriva konserttangos av alla de slag. Det blev stora tangos i sviter för orkester, eller tangos för kammarensembler. Han revolutionerade den argentinska tangon och blev legendarisk redan under sin levnad. Han kallades King of Tango Music och skrev en musik som kändes naturligt improviserad i en pastellfärgad impressionistisk stil.

När man skriver ett verk med titeln De fyra årstiderna (1969–70) är det naturligtvis omöjligt att komma ifrån Vivaldis mästerverk med samma titel, och det är inte svårt att i Piazzollas komposition höra referenser till förlagan, bakom alla tangorytmer. Liksom de flesta av Piazzollas tangos förekommer detta verk i alla upptänkliga arrangemang och versioner, men ursprungligen komponerades dessa för en folkmusikensemble som specialiserat sig på hans ”nuevo tango”. Men till skillnad från Vivaldi, som beskriver varje årstid med tre satser, består var och en av Piazzollas årstider bara av en sats, även om dessa har många skiftande episoder.
Stig Jacobsson

Dmitrij Sjostakovitj (1906–1975)
Symfoni nr 1 f-moll op 10
Allegretto - Allegro non troppo
Allegro
Lento
Allegro molto - Lento

Få tonsättare, om ens någon, har väl lämnat in ett så fulländat examensarbete som Dmitrij Sjostakovitj. Han var ännu elev till Maximilian Steinberg i kompositionsklassen vid konservato­riet i Leningrad, när han i december 1925 lade fram sin första symfoni för prövningsutskottet. Han hade förberett sig för arbetet med två andra orkesterverk, ett “Tema med variationer” op 3 och ett “Scherzo” op 7, men han hade aldrig tidigare skrivit något så här storslaget. Juryn noterade att den nittonårige tonsättaren följt det klassiska mönstret med fyra satser, att f-moll var grundtonarten och att han följt sonatformen, även om han tagit sig stora personliga friheter.

Man tyckte däremot att symfonins innehåll var mycket avancerat och modernt, men även om det krävdes en stor orkester, så noterade man att instrumenten användes på ett osedvanligt effektfullt och genomskinligt sätt. Med nästan kammarmusikalisk perfektion hade han lyckats ge musiken en skimrande och elegant orkesterdräkt där många instrumentalister fått egna soloinpass, något som uppskattades starkt – lyssna inte minst på pukan och orkesterpianot. Endast i några kraftiga utbrott kommer hela orkester till tals. Mestadels hör man en färgskimrande spröd orkesterklang som visar att tonsättaren lärt sig den svåra konsten att plocka fram exakt vad som behövdes – inget mer. Han hade också lärt sig att inte dölja skavanker i strukturerna med en tjock instrumentering. Allt är klart, tydligt och precist.

Första satsen kan ibland få något av Tjajkovskijs valsartade elegans över sig. Andra satsen är en rysk dans, vars ganska vilda flöde bryts av en lång, liggande ton över vilken träblåsarna spelar en drömmande, orientaliskt färgad melodi. Den långsamma satsen är brett upplagd och finalen visar med sin rika fantasi och alla anspelningar på tidigare använda melodier att Sjostakovitj var en i hög grad medveten yngling.

Det var alltså ingen tvekan om att denna symfoni i f-moll var ett briljant examensarbete, vilket också historien bekräftat. Hur många andra elevarbeten hör till världens främsta orkestrar­s standardrepertoar?

Uruppförandet ägde rum den 12 maj 1926 inför en förvånad och hänförd publik. Leningrads Filharmoniska Orkester, som grundats bara fem år tidigare, förde under ledning av Nikolai Malko den drygt halv­timmeslånga symfonin till dopet – sedan låg världen öppen. Flera ryska orkestrar tog snabbt upp den. Den 5 maj året därpå framfördes den i Berlin av Bruno Walter, som träffat Sjostakovitj och blivit begeistrad när han hört honom spela symfonin på piano. I november 1928 dirigerade Leopold Stokowski den amerikanska premiären i Philadelphia och snart följde Toscanini, vars tolkning tonsättaren inte alls var särdeles förtjust i. Den tjugoårige Sjostakovitj var redan på väg att bli en internationell berömdhet. Med tiden blev han 1900-talets allra främsta symfoniker, med femton mästerliga symfonier på opuslistan.
Stig Jacobsson

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. 
Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ. För aktuell meny och bordsbokning

Kontakta
restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Garderob:
Garderoberna hittar du i vår foajé på entréplan. Den bevakade garderoben är enbart öppen i samband med större konserter i Gevaliasalen och det kostar 20 kr/plagg. Biljett till den bevakade garderoben köper du i samband med biljettköpet alternativt på plats i biljettkassan. Den obevakade garderoben är gratis. Det är obligatoriskt att hänga av sig ytterkläder vid konsertbesök. Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att ta in ytterkläder i konsertsalen.

Parkering:
Det finns ett begränsat antal parkeringar utanför Gävle Konserthus. Vill du parkera där bör du vara på plats i god tid innan konserten. Om vår parkering skulle vara full, hänvisar vi till parkeringshus i Gävle centrum eller parkeringen vid Silvanum/Högskolan. Väljer du att parkera i Gävle centrum eller vid Silvanum/Högskolan tar det ca 5-10 minuter att promenera till konserthuset.

Fotografering:
Vänligen tänk på att fotografering, filmning eller ljudupptagning under pågående konsert kan vara störande för andra konsertbesökare och är inte att rekommendera. Slå gärna på din mobiltelefon EFTER konserten. 

Allergier:
Tänk på att starka parfymer och hårsprejer kan vara mycket besvärande för allergiker.

Övrigt: 
Mat och dryck är inte tillåtet att ta med in i Gevaliasalen