Datum och tid:

Fredag 24 september, 19:00

Rhapsodia Latina

På grund av rådande restriktioner gällande publikantal och avstånd kan vi endast släppa ett fåtal biljetter. Biljetter släpps till abonnenter den 7 september och ev. kvarvarande biljetter släpps till allmänheten den 14 september.
Med anledning av detta kostar biljetterna endast 100 kr och säljs endast i biljettkassan i Gävle Konserthus.

Nuno Coelho DIRIGENT
Lucienne Renaudin-Vary TRUMPET

S. BARBER Essä nr 2
B. BARTOK Divertimento för stråkar
E. OSCHER Rhapsodia Latina
Á. PIAZZOLLA Oblivion
T. ADÈS Powder her face

Den unga virtuosa trumpetaren Lucienne Renaudin Vary debuterar i Gävle med ett program som presenterar både en europeisk och svensk premiär av Efrain Oschers Rhapsodia Latina för trumpet och orkester, som i kombination med Piazzollas Oblivion är en underbar musikalisk hyllning till latinamerikanska rytmer och tango. Nuno Coelho dirigerar ett program av Bartok, Barber och kröner allt med den eklektiska sviten från operan Powder her face av Thomas Ades, som fyller 50 år 2021.

Béla Bartók (1881–1945)
Divertimento för stråkorkester
Allegro non troppo
Molto adagio
Allegro assai

Béla Bartók ägnade mycken tid och stort intresse åt att resa runt, framför allt i Östeuropa, för att teckna ner folkmelodier, vilka han till allmogens skräckfyllda fascination också spelade in på primitiva fonografrullar. Detta var ett ovärderligt pionjärarbete, men det blev en sådan mängd rullar att många än idag ligger obearbetade i arkiven. Rullarna innehåller visor och spelmanslåtar, vilka bönder i Ungern, Rumänien, Transsylvanien men även i Nordafrika och på andra håll sjöng och spelade för honom. Det är musik som också blev en outsinlig källa till inspiration när han själv komponerade. Åtskilliga av hans egna kompositioner bygger på dessa melodier – men det ska också sägas att de inte sällan har omformats, ibland till oigenkännlighet – för att passa hans egna ofta mycket moderna stil.

Efter att ha utexaminerats som pianist från musikkonservatoriet i Budapest 1904 gav han sig ut på turné till Berlin, Wien, Paris och många orter i England och Spanien. Han deltog också, men utan framgång, i några internationella pianisttävlingar. Hemkommen till Ungern igen utsågs han 1907 till professor i pianospel vid sitt eget gamla konservatorium, och hade genom åren många framgångsrika elever.

Inom kort kom Bartók också att bli en av den modern musikens främsta vapendragare, och han representerades redan på den allra första internationella festivalen för samtida musik i Salzburg 1923. Hans rykte växte snabbt ute i världen vartefter hans verk gjorde succé.

Divertimento för stråkorkester och Stråkkvartett nr 6 blev de sista verk Béla Bartók komponerade innan han under andra världskrigets inledningsskede lämnade Europa genom att stiga på båten till USA 1939. De senaste tio åren hade han haft mycket goda kontakter med Kammarorkestern i Basel och dess ledare, den förmögne dirigenten Paul Sacher. Det var på uppdrag av honom och den då nygrundade orkestern som Bartók 1936 skrivit Musik för stränginstrument, slagverk och celesta, 1937 skrivit Sonat för två pianon och slagverk och nu 1939 Divertimento för stråkorkester. Tre av Bartók allra finaste verk är alltså intimt förknippade med Sacher och dennes orkester.

Divertimento för stråkorkester är ett storslaget verk med drivande rytm som i inspirerat skaparrus växte fram under femton solskensdagar, och som hade barocktidens concerto grosso-form som mönster. I ett telegramartat brev skrev Bartók till Sacher om verkets struktur: ”Sats 1: sonatform, nr 2 åt ABA-hållet, nr 3 rondoliknande”. Musiken är enkel och klangfull, och bygger till stor del på folkmusik, främst från Östeuropa. Yttersatserna är livfulla, medan den långsamma mellansatsen rymmer mycket trolsk magi.

När Divertimento uruppfördes den 11 juni 1940 hade tonsättaren börjat en ny och svår karriär i ett främmande land – han skulle aldrig känna sig hemma i USA.
Stig Jacobsson

Samuel Barber (1910–1981)
Essay No. 2 op 17

Den amerikanske gentlemannen Samuel Barber fick en något oväntad supporter i den dynamiske italienske dirigenten Arturo Toscanini. Toscanini hade hört Barbers första symfoni op 9 i Salzburg 1937 och beställde genast ett nytt verk av honom. Det blev Orkesteressä nr 1. Det var också Toscanini som övertygade Barber om det kloka i att arrangera en sats ur hans stråkkvartett op 11 för stråkorkester – det blev det mycket berömda och ofta spelade Adagio, som bland annat spelades vid såväl Grace Kellys som president Kennedys begravningar.

Barber var en bildad man med vida intressen, och han kom att tänka på att den litterära formen essä nog också skulle kunna fungera som en musikalisk form, ”en komposition av överkomlig längd över ett speciellt ämne … mer eller mindre fri i formen men begränsad i uttryck”. Vad som krävdes var en logisk tankekedja, koncist och dramatiskt utformad.

Toscanini var förvisso inte den ende världsberömda dirigent som intresserade sig för Samuel Barbers musik. Bruno Walter gjorde 1944 en skivinspelning av första symfonin och beställde 1942 en andra essä för orkester av honom. Verket inleds med ett tema som spelas av soloflöjten och basklarinetten. Temat tas sedan upp av brasset och pukorna. Blåsarna tar upp det då smått misshandlade temat och utvecklar det till en central fuga. Efter denna stormande passage, återvänder temat i sin grundform men förvandlat till en triumferande koral i brasset.
Stig Jacobsson

Efraín Oscher (F 1975)
Rhapsodia Latina

Efraín Oscher föddes visserligen i Montevideo i Uruguay, men han växte upp i Venezuela där han tidigt sögs in i den fantastiska och omtalade musikrörelsen Il Sistema som fostrat så många av samtidens mästarmusiker. Han studerade senare flöjtspel vid konservatoriet i Valencia i Venezuela och fick anställning i flera förnämliga orkestrar i hemlandet, även som försteflöjtist. År 2000 slog han sig ner i England för fortsatta studie vid Royal Academy of Music i London, och där tog han sin examen efter mästarstudier 2003. Som musiker deltog han i en rad festivaler runt om i England.

Han är i dag bosatt i Tyskland och är verksam musiker och tonsättare. Han är mån om att hans musik ska förmedla en upplevelse i en kulturell och stilistisk öppenhet där tankar på fred och miljö är viktiga. Hans musik har kommit att uppskattats och spelats av åtskilliga orkestrar i såväl Europa som Latinamerika. Starka impulser har han fått från tonsättare som Bach, Debussy och Ravel samt en god portion av latinamerikanska rytmer, vilket inte minst blir tydligt i hans Rapsodia Latina för trumpet och orkester från 2018. Han har bland mycket annat också skrivit solokonserter för trumpet, fagott och cello.
Stig Jacobsson

Astor Piazzolla (1921–1992)
Oblivion 1984

Man har spekulerat om tangon har sina rötter i Afrika, i Spanien, eller på Kuba. Det var i alla fall i Syd­amerika dansformen kom att slå rot och utvecklas. I slummen i Buenos Aires blev den under andra hälften av 1800-talet inåtvänd och melankolisk i tonspråket.

Många forskare har därefter försökt följa tangons utbredningsvägar, och hur den letade sig fram till Europa. Det är uppenbart att begreppet ’tango’ inte är någon enhetlig företeelse. I Europa blev den eldig och eruptiv.

På 1920-talet kom tangon till den svenska västkusten. Det var sannolikt sydamerikanska sjömän som hade den med sig när de kom till Krokstrand för att hämta gatsten, en mycket viktig exportvara på den tiden. Redan 1926 anordnades den första tangotävlingen på västkusten. Den svenska tangon betraktas som en förenklad variant av den europeiska tangon.

Till Finland kom tangon mot slutet av 1930-talet eller början av 1940-talet, och det var under andra världskriget som det isolerade landet kom att utveckla en egen, annorlunda variant, som på ett unikt sätt tolkar folksjälen och som kommit att bli en så viktig del av den finska traditionen, att man årligen utser finska tangokungar och tangodrottningar. Till de mest kända finska tangokompositörerna hör Toivo Kärki, Olavi Virta och Unto Mononen.

Det dröjde inte länge förrän tangon också hittade till konsertestraden. Stravinsky, Sjostakovitj och många andra komponerade konsert­tangos som man inte ska dansa till, utan bara lyssna och förtjusas. På samma sätt har argentinaren Astor Piazzolla skrivit mängder av tangoinspirerade konsertstycken som under senare år kommit att bli mycket populära runt om i världen. Hans nostalgiskt poetiska tango Oblivion skrevs ursprungligen till Marco Bellocchios film Enrico IV (1984) efter Pirandellos drama och med Claudia Cardinal och Marcello Mastroianni som skådespelare – men musiken har överlevt filmen och blivit en av Piazzollas mest berömda stycken.
Stig Jacobsson

Thomas Adès (f 1971)
Dances From Powder Her Face
Uverture
Walzer
Finale

Engelsmannen Thomas Adès kanske ännu inte är så känd här hemma, men på kontinenten har han snabbt kommit att betraktas som en av de allra främsta nu verksamma tonsättarna i världen. Han har gjort en kometkarriär och har kallats såväl ”en ny Mozart” som ”en ny Benjamin Britten”. Passande nog har han en tid varit konstnärligt ansvarig för den musikfestival i Aldeburgh som Britten grundade. Adès är utöver sin brådmogna tonsättargärning också en lysande konsertpianist och en skicklig dirigent. Han har studerat vid Guildhall School of Music i London och King’s College i Cambridge för Alexander Goehr och Robin Holloway. Han skrev sitt fösta opus, Five Eliot Landscapes, som sjuttonåring, och året därpå kom en kammarsymfoni som framfördes vid Cambridgefestivalen och som genast togs upp av BBC Philharmonic. Efter avslutade studier utsågs han till huskomponist vid Halléorkestern, för vilken han skrivit flera verk, liksom för New York Philharmonic, Ensemble Modern, Berlinfilharmonikerna, Chamber Orchestra of Europe och London Sinfonietta – det vill säga några av de främsta ensemblerna i världen. Hans musik är idag en internationell angelägenhet.

Adès fantasi och skicklighet är mycket personlig och tillåter honom att aldrig upprepa sig. I verk efter verk hittar man just den form och det tonspråk som krävs. Även om hans musik många gånger kan kräva det yttersta av musikernas förmåga, är hans målsättning alltid att kommunicera med publiken. Han kräver bara det som verkligen behövs för att realisera hans visioner. Hans produktion är redan mycket omfattande och rymmer musik av alla slag, från pianostycken via kammarmusik till orkesterverk och vokalmusik. Hans opera Tempest gjorde stor lycka när den sattes upp på Royal Opera House, Covent Garden 2007.

1995 skrev han på uppdrag av Almeida Opera sin första opera, kammaroperan ”Powder Her Face”, till det årets Cheltenham Music Festival. Det blev en pyramidal framgång och verket uppmärksammades över hela världen. Inom kort hade den satts upp i såväl Tyskland som USA. Operan handlar om grevinnan Margaret of Argyll vars sexuella utsvävningar resulterade i skvaller och skandaler i samband med hennes skilsmässa 1963. Den 24-årige tonsättarens opera väckte i vissa kretsar anstöt för sitt kontroversiella innehåll och befanns av den brittiska radiokanalen Classic FM vara olämplig att sända i radio. Däremot har den framförts åtskilliga gånger från scenen även vid The Royal Opera i London. Musiken är genomsyrad av ett musikanteri som kan leda tankarna till såväl Alban Berg och Stravinsky som Kurt Weill och Astor Piazzolla. När han 2007 sammanställde den svit som vi hör i kväll bearbetade och ominstrumenterade han musiken.
Stig Jacobsson

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. 
Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ. För aktuell meny och bordsbokning

Kontakta
restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Garderob:
Garderoberna hittar du i vår foajé på entréplan. Den bevakade garderoben är enbart öppen i samband med större konserter i Gevaliasalen och det kostar 20 kr/plagg. Biljett till den bevakade garderoben köper du i samband med biljettköpet alternativt på plats i biljettkassan. Den obevakade garderoben är gratis. Det är obligatoriskt att hänga av sig ytterkläder vid konsertbesök. Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att ta in ytterkläder i konsertsalen.

Parkering:
Det finns ett begränsat antal parkeringar utanför Gävle Konserthus. Vill du parkera där bör du vara på plats i god tid innan konserten. Om vår parkering skulle vara full, hänvisar vi till parkeringshus i Gävle centrum eller parkeringen vid Silvanum/Högskolan. Väljer du att parkera i Gävle centrum eller vid Silvanum/Högskolan tar det ca 5-10 minuter att promenera till konserthuset.

Fotografering:
Vänligen tänk på att fotografering, filmning eller ljudupptagning under pågående konsert kan vara störande för andra konsertbesökare och är inte att rekommendera. Slå gärna på din mobiltelefon EFTER konserten. 

Allergier:
Tänk på att starka parfymer och hårsprejer kan vara mycket besvärande för allergiker.

Övrigt: 
Mat och dryck är inte tillåtet att ta med in i Gevaliasalen