Datum och tid:

Fredag 8 oktober, 19:00

Sokolov spelar Prokofiev

Jaime Martín CHEFDIRIGENT
Valeriy Sokolov VIOLIN

I. STRAVINSKY Symfonier för blåsare
S. PROKOFIEV Violinkonsert nr 1
D. SHOSTAKOVICH Symfoni nr 5

 

Med en helkväll med 1900-talsmusik av de ryska jättarna - Stravinsky, Prokofiev och Shostakovich - inleder Jaime Martin sin sista säsong som chefdirigent med Gävle Symfoniorkester. Han lyfter fram orkesterns träblåsare i Stravinskys Symfonier för blåsare och parar ihop det med Valeriy Sokolov i Prokofjevs första violinkonsert.

Igor Stravinsky (1882–1971)
Symfonier för blåsare

I en intervju i The New York Times, beskriver Stravinsky “Symfonier för blåsare” som ”en storslagen sång, ett objektivt skrik av blåsinstrument, i stället för violinernas varma mänskliga ton”. Det är en personlig klagosång “Till minnet av Claude Achille Debussy”, som underrubriken lyder.

Partituret daterades den 30 no­vem­ber 1920, men Stravinsky var missnöjd och tillät aldrig att denna version publicerades. 1947 genomgick stycket en genomgripande revidering, och det var då han gav verket den etablerade titeln: Symfonier (i pluralis!) för blåsare. Det första ordet ska förstås som ”samklanger”.

Även om det är tonsättarkollegan Debussys minne som apostroferas (han avled 1918), så har Stravinsky absolut inte strävat efter att efterlikna Debussys tonspråk. Men att det är en högtidlig hyllning till en stor kollega är uppenbart.
Stig Jacobsson

Sergej Prokofjev (1891-1953)
Violinkonsert nr 1 D-dur op 19
Andantino
Scherzo: Vivacissimo
Moderato

Få tonsättare har som Sergej Prokofjev haft en så genuin fallenhet för ljuvliga, naturliga melodier, tänkt bara på baletten Romeo och Julia eller musiksagan Peter och vargen. En innerlig melodi av himmelsk skönhet inleder också hans första violinkonsert. När han omkring 1915 var mitt uppe i arbetet med operan Spelaren (efter Dostojevskijs roman) rann denna melodi upp i hans sinne, och han krafsade snabbt ned den på en lapp för att ha den till hands när han efter något år fick tid för nya projekt. Han var då några och tjugo år gammal, ytterst vital som pianist och tonsättare, och han var flitigt sysselsatt med flera olika kompositioner samtidigt. När han kommit så långt att det var dags att orkestrera violinkonserten, var också hans första symfoni en god bit på väg …

Melodierna dominerar, och solisten växer långsamt fram ur orkesterklangen för att så småningom härska över den. Lyriken flödar, och man har beskrivit konserten som en personlig blandning av naiv sagostämning och våldsam sarkasm. Den sistnämnda sidan, som är så tydlig i de flesta av Prokofjevs ungdomsverk, och som gav honom epitetet ”den ryska musikens svarta får”, dyker upp i violinkonsertens centrala rondoscherzo. Det är en briljant, rytmiskt vital och vågad musik. Men så återkommer lyriken i finalen, och när hela konsertens inledande melodi återkommer i harpa och skimrande stråkar mot slutet, lyssnar man till det kanske vackraste Prokofjev någonsin skrev.

Uruppförandet var planerat till hösten 1917, men fick skjutas upp på grund av den ryska oktoberrevolutionen. Händelserna var givetvis omskakande, och Prokofjev valde att snabbt lämna landet för att under femton år vara bosatt i väst. Violinkonserten uruppfördes därför i Paris den 18 oktober 1923 med Pawel Kochanski som solist. Konserten blev inom kort mycket uppmärksammad. Om första violinkonserten var det sista Prokofjev skrev innan han lämnade sitt fosterland, så blev hans andra violinkonsert det första han skrev när han återvände dit på 1930-talet.
Stig Jacobsson

 

Dmitrij Sjostakovitj (1906-1975)
Symfoni nr 5 d-moll op 47
Moderato
Allegretto
Largo
Allegro non troppo

I början av 1936 hade den sovjetiska partitidningen Pravda pekat ut Sjostakovitj som en dekadent tonsättare som var på väg in i en helt felaktig musikstil. Ja, han kallades rent av folkfiende, och eftersom Pravda var Stalins förlängda arm, var angreppet ytterst allvarligt. Sjostakovitj var inte stort mer än trettio år gammal, men redan det hetaste och största namnet på den sovjetiska tonsättarhimlen. Detta var inte alls någon garanti för att han skulle skonas.

Han hade haft stora framgångar med sin första symfoni, men den andra och tredje hade ansetts alltför radikala, och operan Lady Macbeth, som gått segrande fram och tagits upp av åtskilliga operahus, fann Stalin plötsligt vara så pervers att den försvann från teatrarna bokstavligen över en natt. Sjostakovitj drog därför för säkerhets skull tillbaka sin fjärde symfoni direkt efter generalrepetitionen, förvissad om att den inte skulle vinna förståelse. Han hade till stor del komponerat den i depressionen över tidens påhopp, och musiken hade blivit personligt tragisk, mörk och krävande. Den rymde med andra ord allt annat än den folkliga optimism som de socialrealistiska kulturbyråkraterna förordade.

Sjostakovitj kände kravet att presentera ett nytt verk eftersom tystnaden lätt kunde missförstås. Han påbörjade därför sin femte symfoni den 18 april 1937. Tonsättaren själv fann många likheter mellan den fjärde och femte symfonin, och många av hans protester har gått vidare till den femte. Men han uttryckte sig på ett helt annat sätt. Med femte symfonin blev han åter allmänt uppskattad, kanske för att han bifogat en brasklapp: ”en sovjetkonstnärs svar på en rättvis kritik”. Om dessa ord var ärligt menade eller en tvingande nödvändighet är svårt att i efterhand avgöra, men faktum kvarstår att Sjostakovitj nu skrivit en symfoni i den stora ryska traditionen. Den är mäktig, gripande och grandios. Uruppförandet togs omhand av Leningradfilharmonikerna och dirigenten Jevgenij Mravinskij och ägde rum den 21 oktober 1937, på den ryska revolutionens tjugoårsdag. Musiken hyllades med långa ovationer.

Sjostakovitj hade komponerat en symfoni i traditionell form, men den över femton minuter långa, långsamma första satsen bryter mönstret. Det är en grandios inledning med bred dramatik, men det är samtidigt en kompromisslös musik som är kemiskt fri från utåtriktad folklighet. Andra satsen rymmer raffinerad parodi och den tredje är patetiskt laddad. Det krävdes stort civilkurage att skriva sådan abstrakt och subjektiv musik, och egentligen är det märkligt att den blev så framgångsrik. Förmodligen var det finalen som lurade makthavarna. De hörde segerrikt stöveltramp. Men den känsliga delen av premiärpubliken grät, för den hörde maktens kreatur klampa in i en ekande tomhet, in i en tragedi utan återvändo. ”Väntan på avrättningen är ett av de teman som hela livet plågat mig”, skrev Sjostakovitj i sina (kanske fejkade) memoarer, och orden passar bra in även här. Femte symfonin återupprättade Sjostakovitjs rykte och blev hans mest spelade i såväl öst som väst. Nog måste man ha undrat vart den fjärde tog vägen. Den uruppfördes inte förrän under det politiska ”tövädret” nyåret 1961.
Stig Jacobsson

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. 
Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ. För aktuell meny och bordsbokning

Kontakta
restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Garderob:
Garderoberna hittar du i vår foajé på entréplan. Den bevakade garderoben är enbart öppen i samband med större konserter i Gevaliasalen och det kostar 20 kr/plagg. Biljett till den bevakade garderoben köper du i samband med biljettköpet alternativt på plats i biljettkassan. Den obevakade garderoben är gratis. Det är obligatoriskt att hänga av sig ytterkläder vid konsertbesök. Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att ta in ytterkläder i konsertsalen.

Parkering:
Det finns ett begränsat antal parkeringar utanför Gävle Konserthus. Vill du parkera där bör du vara på plats i god tid innan konserten. Om vår parkering skulle vara full, hänvisar vi till parkeringshus i Gävle centrum eller parkeringen vid Silvanum/Högskolan. Väljer du att parkera i Gävle centrum eller vid Silvanum/Högskolan tar det ca 5-10 minuter att promenera till konserthuset.

Fotografering:
Vänligen tänk på att fotografering, filmning eller ljudupptagning under pågående konsert kan vara störande för andra konsertbesökare och är inte att rekommendera. Slå gärna på din mobiltelefon EFTER konserten. 

Allergier:
Tänk på att starka parfymer och hårsprejer kan vara mycket besvärande för allergiker.

Övrigt: 
Mat och dryck är inte tillåtet att ta med in i Gevaliasalen