Datum och tid:

Torsdag 6 april 2023, 19:00

Howards trombonkonsert

Gävle Symfoniorkester
Chloé van Soeterstède DIRIGENT
Peter Moore TROMBON

F. MENDELSSOHN Sagan om den sköna Melusina op. 32, uvertyr
D. HOWARD Trombonkonsert
J. BRAHMS Symfoni nr 1

"Om Beethoven skulle ha skrivit en tionde symfoni så skulle den ha låtit så här" sa man om Brahms första symfoni när den uppfördes. Den tog nästan tjugo år att skriva och med sina majestätiska ackord, underbara instrumentalsolon och lyriska passager är Brahms etta en mästerlig hyllning till Beethovens symfoniska tradition och ett stort steg framåt mot den romantiska eran. Här får vi även uppleva ett europeiskt uruppförande av Dani Howards trombonkonsert som av The Times hyllats som "en omedelbar klassiker... frodig och spännande". Den belönades med Royal Philharmonic Society Price för bästa storskaliga verk 2021.

Felix Mendelssohn (1809–1847)
Sagan om den sköna Melusina, uvertyr op 32

Tjugofyra år gammal var Felix Mendelssohn redan en europeisk berömdhet, både som tonsättare, dirigent, administratör och salongslejon. 1833 hade han rest till Düsseldorf för att vila upp sig och för att få komponera i lugn och ro – och för att njuta av teater och opera.

Det var under den här tiden han skrev uvertyren ”Sagan om den sköna Melusina”, och om dess tillkomst berättar han i ett brev till sin likaså komponerande syster Fanny: ”Jag skrev uvertyren till en opera av Conradin Kreutzer som jag nyligen hörde på Königstädterteatern. Uvertyren, jag menar Kreutzers, spelades två gånger, och jag tyckte mycket illa om den, liksom resten av operan…” Uvertyren ”Den sköna Melusina” är alltså Mendelssohns alldeles privata alternativa uvertyr till en opera av Kreutzer. Han hade inga som helst planer på att skriva själva operan, vilken för övrigt bygger på en berättelse av Grillparzer.

Det är romantiskt musik, men det är inte programmusik på det sättet att man i detalj kan följa handlingen i berättelsen. Här finns bara vissa stämningar och antydningar som har med Melusina att göra. Nog kan man tänka sig att den inledande klarinetten porträtterar Melusina själv, och nog kan den maskulina musik som därefter följer karaktärisera hennes man, riddaren.

Berättelsen är ett hopkok på många ständigt återkommande sagomotiv: den sköna Melusina förvandlas en dag mot slutet av varje vecka till sjöjungfru. Melusinas man har dyrt och heligt lovat att inte bekymra sig om hustruns regelbundna försvinnanden – men den mänskliga svagheten, svartsjukan och misstänksamheten tar överhanden och en dag följer han efter henne och omfamnar henne just i förvandlingsögonblicket. Därefter är hon dömd att för evigt leva ett liv som sjöjungfru.
Stig Jacobsson

Dani Howard (F 1993)
Trombonkonsert

Dani Howard föddes i Hong Kong där hon också påbörjade sina musikstudier, men idag har hon sin bas i England där hon mellan 2011 och 2015 studerade vid Royal College of Music. Sedan hon avlagt examen har hon samarbetet med en rad orkestrar, som Royal Liverpool Philharmonic, City Chamber Orchestra of Hong Kong, Southbank Sinfonia, Orchestra Vitae och Bloomington Symphony. Såväl 2014 som 2015 var hon finalist i International Antonín Dvořák Composition Competition i Prag. Hon är under denna säsong composer in residence vid London Chamber Orchestra.

2021 komponerade hon en Trombonkonsert som fick sitt uruppförande i juni samma år med Royal Liverpool Philharmonic. Den beställdes innan covidpandemin startade, och skrevs alltså under nedstängningen, och den hyllar alla pandemins hjältar; busschaufförer, brevbärare och andra som trots alla restriktioner fortsatte att arbeta. I inledningen uppmanas solisten spela som om hen totalt glömt bort omgivningarna, men det gradvisa nedbrytandet luckrar upp vardagens bubblande Londonliv. Musiken blir mer lyrisk och uttrycksfull, nästan med pastorala inslag. Någon har menat att musiken inte ligger långt ifrån Ravels klangfulla orkesterfantasi. En dans leder till en virtuos avslutning. Det här stycket har på kort tid blivit något av ett nytt favoritverk bland trombonister.
Stig Jacobsson

Johannes Brahms (1833-1897)
Symfoni nr 1 c-moll op 68
Un poco sostenuto. Allegro
Andante sostenuto
Un poco allegretto e grazioso
Adagio, più andante. Allegro non troppo ma con brio

Få tonsättare har varit mer självkritiska än Johannes Brahms. Få tonsättare har experimenterat med sina tematiska uppslag i så många olika former innan de slutligen bestämt sig för om utkastet skulle resultera i en sonat, en konsert, eller en symfoni. Dessutom kände Brahms att trycket från Beethoven var närmast förlamande. Vem skulle kunna skriva en symfoni efter denna gigant?

Brahms var redan i unga år en betydande tonsättare som skrev många mästerverk, mest i form av sånger, pianostycken och kammarmusik. Men han skrev också två flersatsiga Serenader i vilka han prövade sig fram i den svåra konsten att bemästra en orkester. Däremot dröjde det fram till 1876, då han alltså hunnit bli 43 år, innan han vågade sig på att presentera sin första symfoni. Han hade burit den inom sig i över tjugo år, putsat, funderat, ändrat och varit orolig. Till slut kände han sig i alla fall mogen att ta upp kampen med Beethoven – och han lyckades! Brahms gjorde det omöjliga med sin allvarliga c-mollsymfoni. Han fortsatte där Beethoven hade slutat, och utvecklade därmed symfonikonsten vidare inom samma traditionslinje, till skillnad från exempelvis Mahler, som gick en helt annan väg. Därför är det på samma gång retsamt och aktningsvärt att Brahms’ etta ibland kallats ’Beethovens tia’.

I Brahms första symfoni hittar man samma stramhet, samma laddning, samma storslagna arkitektur, som den man lärt känna hos Beethoven. Det är därför inte så förvånande att förläggare och orkestrar slogs om at få ta del av den redan välkände Brahms’ första symfoni. Inom kort hade den spelats med stor framgång på flera ställen i Europa. Men man påpekade också gärna i recensioner att melodin i finalen påminde mycket om ’glädje-temat’ ur Beethovens nionde symfoni. Detta kommenterade Brahms med sedvanlig butterhet: ”Ja, det kan nu varenda åsna höra!”
Nu hade Brahms tagit klivet in i symfonigenren, och framgångarna medförde att den andra symfonin följde inom kort, och blev en ljus sommarsymfoni.
Stig Jacobsson

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. Vid vissa konsertern håller vi även öppet i Övre Baren.

För mer information och menyer, tryck här!


Kontakt:
restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ.

Garderob:
Garderoberna hittar du i vår foajé på entréplan. Den bevakade garderoben är enbart öppen i samband med större konserter i Gevaliasalen och det kostar 20 kr/plagg. Biljett till den bevakade garderoben köper du i samband med biljettköpet alternativt på plats i biljettkassan. Den obevakade garderoben är gratis. Det är obligatoriskt att hänga av sig ytterkläder vid konsertbesök. Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att ta in ytterkläder i konsertsalen.

Parkering:
Det finns ett begränsat antal parkeringar utanför Gävle Konserthus. Vill du parkera där bör du vara på plats i god tid innan konserten. Om vår parkering skulle vara full, hänvisar vi till parkeringshus i Gävle centrum eller parkeringen vid Silvanum/Högskolan. Väljer du att parkera i Gävle centrum eller vid Silvanum/Högskolan tar det ca 5-10 minuter att promenera till konserthuset.

Fotografering:
Vänligen tänk på att fotografering, filmning eller ljudupptagning under pågående konsert kan vara störande för andra konsertbesökare och är inte att rekommendera. Slå gärna på din mobiltelefon EFTER konserten. 

Allergier:
Tänk på att starka parfymer och hårsprejer kan vara mycket besvärande för allergiker.

Övrigt: 
Mat och dryck är inte tillåtet att ta med in i Gevaliasalen