Elizabeth Ogonek (F 1989)
As Though Birds

Elizabeth Ogonek föddes i Minnesota men fick från fyra års ålder följa med sin mor till New York, där kyrkoorganisten ville ta examen vid Columbia University. Själv började Elizabeth ta lektioner i musik när hon var fem, och vann senare inträde till kompositionsundervisningen i Tanglewood 2012, i osedvanligt låg ålder. Hon har därefter studerat vi flera amerikanska universitet och tagit doktorsgraden vid Guildhall School of Music and Drama i London.

Hennes komposition As Though Birds tillkom på beställning av London Symphony Orchestra 2013, och den ursprungliga inspirationen kom från den franske författaren, galleristen och anarkisten Félix Fénéon, som vid förrförra sekelskiftet skrev Novels in Three Lines. ”Jag gillade tanken på något stort i ett riktigt litet utrymme … det är en underbar metafor för att skriva ett tre och en halv minut långt stycke för orkester.”

Verket var tänkt som tre miniatyrvariationer på en minut. Ursprunget till ”Som om fåglar” kan spåras till staden Lenox, Massachusetts, där Ogonek arbetade i Tanglewood Music Center. I en liten bokhandel hittade hon ”Romaner i tre rader”, som blev den kreativa katalysatorn för verket. Men eftersom hon inte hittade något som talade om musik i Fénéons verk, vände hon sig till en mångårig medarbetare, poeten och dramatikern Jonathan Dubow, vars dikt Fugal erbjöd mer fruktbar inspiration, samtidigt som idealet om miniatyren bibehölls. En strof i Dubows text blev särskilt viktig: ”som om fåglar, förskräckt spridda av ett myllande ljud”.
Stig Jacobsson

Erich Wolfgang Korngold (1897–1957)
Violinkonsert op 35
Moderato nobile
Romance
Finale: Allegro assai vivace

Erich Wolfgang Korngold fick sitt andranamn efter Mozart, och han blev verkligen ett underbarn. Fem år gammal spelade han fyrhändigt med sin far, sju år gammal komponerade han sånger och pianostycken, nioåringen framförde sin kantat Gold inför en häpen Gustav Mahler, elvaåringen kunde se sin danspantomim Der Schnemann framföras inför kejsare Franz Joseph av Wiens hovopera ...

Före första världskriget spelades hans musik av de stora dirigenterna och orkestrarna. Men 1934 for han till Hollywood för att där bli tidens främste filmmusikkompositör.

Sommaren 1945 arbetade han på en violinkonsert. Det var virtuosen Bronislaw Huberman som övertalat honom att skriva den, men världsläget medförde att uruppförandet i St Louis den 15 februari 1947 kom att i stället utföras av Jascha Heifetz. Konserten, tillägnad Mahlers änka Alma, gjorde stor lycka och har ofta spelats.

Konserten har mycket med film att göra. Första satsens första tema är hämtat från Another Dawn (1937). Temat introduceras av solisten under 29 takter och tas sedan upp av orkestern. Det älskvärda andra temat i A-dur skrev han till filmen Juarez (1939). Huvudtemat i andra satsen kommer från Anthony Adverse (1936), en musik som gav Korngold ett Academy Award. Finalen börjar med livfullt staccatospel och slutar med en lysande virtuos höjdpunkt – allt byggt på det ljusa och glansfulla huvudtemat ur filmen The Prince and the Pauper (1937). Det här visar vilken kvalitet Korngolds filmmusik har. Violinkonserten hör till hans mest minnesvärda kompositioner.
Stig Jacobsson

Dmitrij Shostakovich (1906-1975)
Symfoni nr 10 e-moll op 93
Moderato 
Allegro
Allegretto
Andante – Allegro

När Stalin dog 1953 hade Shostakovich ännu inte fyllt 50, men hade likväl både konstnärligt och moraliskt intagit ledarrollen bland de sovjetiska tonsättarna. När hans tionde symfoni uruppfördes den 17 december 1953 väcktes en omfattande debatt om ”en konstnärs rätt att vara oberoende”. Under diskussionerna inom tonsättarföreningen formulerade tonsättaren själv en kritisk analys:

”Jag arbetade med den tionde symfonin under den senaste sommaren och avslutade den på hösten. Liksom andra av mina verk, skrevs den snabbt. Det kanske inte är någon dygd. Symfonin består av fyra satser. Ska man värdera den första satsen kritiskt, förstår jag att jag inte lyckats göra det jag så länge drömt om: att skriva ett riktigt symfoniskt allegro … I första satsen finns fler långsamma tempi och lyriska avsnitt än dramatiska, heroiska och tragiska … Den andra satsen överensstämmer i stort med mina avsikter … Den är kanske för kort, men eftersom de andra satserna är ganska långa … Vad beträffar tredje satsen är den lite för lång, men här och där finns det avsnitt som är för korta. Det vore mycket värdefullt att få kamraternas synpunkter på detta. Finalen har en något utdragen introduktion, fast när jag senast hörde den, tyckte jag den fullföljde sin funktion och mer eller mindre balanserade hela verket.”

De tre första satserna speglar olika sidor av tragik: inåtvändhet, ångest och vansinne, medan finalen slutar ljust i frisk optimism. Han vågade emellertid ännu inte berätta att den korta, brutala stormvinden som bryter fram i andra satsen, var ett musikaliskt porträtt av Stalin. Musiken är paranoid och ligger nära öppningstemat i Musorgskijs opera Boris Godunov. Parallellen kan betyda att mycket oskyldigt blod har fått flyta.

Genom symfonin framskymtar också de fyra toner som blivit tonsättarens monogram: D-Ess(S)-C-H, initialerna i den tyska transkriptionen av hans namn D SCHostakovitch. Dessa självbiografiska byggstenar återfinns också i hans första violinkonsert, första cellokonsert, i femte och åttonde stråkkvartetten och i första och femtonde symfonin.

Med tionde symfonin förbättrade Shostakovich sitt då rätt skamfilade rykte. Krigsårens alla påtvingade patriotiska kantater hade fått många att undra över var han hade sina sympatier. Nu fanns inte längre någon tvekan om hans ärlighet. Man har ibland kallat tionde symfonin för ”den episka”, så storslagen är den.
Stig Jacobsson

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. Vid vissa konsertern håller vi även öppet i Övre Baren.

För mer information och menyer, tryck här!

Kontakt:
restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ.