Dirigenten Andrey Boreyko är en internationellt efterfrågad gästdirigent som regelbundet samarbetar med några av världens främsta orkestrar. Under säsongen 2025/26 återvänder han till Chicago Symphony Orchestra och Boston Symphony Orchestra tillsammans med pianisten Evgeny Kissin. Han dirigerar även Mozarteum Orchestra i Grosses Festspielhaus i Salzburg samt Vienna Radio Symphony Orchestra.

Säsongen omfattar även konserter med Spanish Radio Orchestra i Madrid, National Arts Centre Orchestra i Ottawa, Stuttgart Philharmonic, Sydney Symphony Orchestra, Adelaide Symphony Orchestra, Orchestra del Teatro Comunale di Bologna, Filarmonica Arturo Toscanini och George Enescu Philharmonic Orchestra.

Boreyko var fram till 2024 Music & Artistic Director för Warsaw Philharmonic Orchestra and Choir och återvänder denna säsong till orkestern i samband med International Chopin Piano Competition.

Han är en återkommande gästdirigent hos London Philharmonic Orchestra, där hans tolkningar av bland annat Sjostakovitj och Tjajkovskij har hyllats av kritiker. Tidigare har han även varit Music Director för Hamburger Symphoniker, Berner Sinfonieorchester, Düsseldorf Symphoniker, Winnipeg Symphony Orchestra och Orchestre National de Belgique.

Den tjeckiske pianisten Lukáš Vondráček fick sitt internationella genombrott när han vann Grand Prix vid International Queen Elisabeth Piano Competition 2016. Sedan dess har han framträtt världen över med ledande orkestrar som The Philadelphia Orchestra, Boston Symphony Orchestra, Chicago Symphony Orchestra, Los Angeles Philharmonic, Sydney Symphony Orchestra, Czech Philharmonic, Frankfurt Radio Symphony, Philharmonia Orchestra, London Symphony Orchestra och Oslo Philharmonic.

Han samarbetar regelbundet med dirigenter som Jakub Hrůša, Marin Alsop, Paavo Järvi, Yannick Nézet-Séguin, Klaus Mäkelä och Michael Tilson Thomas.

Som recitalpianist har han uppträtt i konsertsalar som Elbphilharmonie i Hamburg, Gewandhaus i Leipzig, Wiener Konzerthaus och Concertgebouw i Amsterdam samt vid festivaler som Menuhin Festival Gstaad, Edinburgh International Festival, Prague Spring Festival och Lille Piano Festival.

Under säsongen 2025/26 samarbetar han bland annat med Toronto Symphony Orchestra, Belgian National Orchestra, Brussels Philharmonic och National Polish Radio Symphony Orchestra. Han återvänder också till Zankel Hall at Carnegie Hall i New York.

Vondráček debuterade redan som femtonåring med Czech Philharmonic Orchestra under Vladimir Ashkenazy och studerade senare vid New England Conservatory i Boston.

Antonin Dvořák (1841 – 1904)
Pianokonsert g-moll, op. 33
1. Allegro agitato
2. Andante sostenuto
3. Finale. Allegro con fuoco

Även om Dvořáks musik för solopiano utgör en betydande del av hans samlade produktion, och hans kammarmusikverk med piano likaså är en viktig del av denna, är Pianokonserten i g-moll hans enda verk för piano och orkester i hela hans oeuvre. Om man bortser från den tidiga cellokonserten i A-dur med pianoackompanjemang är det dessutom den första av tonsättarens tre instrumentalkonserter (senare följd av violin- och cellokonserterna).

Dvořák var en god pianist, men aldrig en virtuos i ordets egentliga bemärkelse. Han var väl medveten om detta och begränsade därför sina framträdanden på konsertscenen till ensemblespel eller till att ackompanjera sångsolister vid pianot. Än i dag känner vi inte till de exakta skälen till att han valde pianot som soloinstrument i sitt första konsertanta verk med orkester. Även om det saknas direkt dokumentation uppges det ofta i Dvořák-litteraturen att tonsättaren – som vid denna tid ännu inte var särskilt känd – av "praktiska" skäl valde konsertformen för piano: han hyste stora förhoppningar om att verket skulle framföras av den framstående unge pianisten Karel Slavkovský, som visade ett livligt intresse för nya verk av tjeckiska tonsättare och tog initiativ till att presentera dem vid sina konserter. Denna hypotes stöds också av att Slavkovský faktiskt uruppförde verket.

Dvořák arbetade med konserten under omkring en månad, eller något längre, i augusti och september 1876, strax efter att ha avslutat sin tredje samling Moraviska duetter. Han dedicerade stycket till den ledande estetikern och musikkritikern Eduard Hanslick som ett uttryck för sin uppskattning av den uppmärksamhet denne ägnade hans musik.

Pianokonsertens slutliga utformning är resultatet av otaliga revideringar och justeringar som tonsättaren gjorde medan han färdigställde verket sensommaren 1876, samt av många ytterligare ändringar före publiceringen 1883. Under mellantiden passerade partituret genom händerna på flera förläggare och pianister, och det är möjligt att tonsättaren genomförde vissa ändringar utifrån deras synpunkter. I början av 2000-talet fann Moraviska landsmuseet i Brno en tidigare okänd kopia av konserten, som visade sig vara en tidig version av partituret. Forskning utförd av musikologen Ludmila Šmídová visar att den slutliga versionen uppvisar en betydligt mer genomarbetad solostämma, med mer demonstrativ virtuositet och ett bredare spektrum av uttrycksmedel, liksom en färgrikare orkestrering och ingrepp i den tematiska utvecklingen. Den ursprungliga versionen av verket utgör därmed framför allt ett viktigt dokument över tonsättarens skapande process.

Edvard Grieg (1843 – 1907)
Symfoni i c-moll
Allegro molto
Adagio espressivo
Intermezzo
Finale

Edvard Grieg visade tidigt sin musikaliska ådra och han fick pianolektioner av sin mor Gesine. Violinisten Ole Bull, som var god vän till familjen Grieg, uppmuntrade föräldrarna att sörja för att Grieg fick en bra musikutbildning och redan vid 15 års ålder flyttade Grieg till Leipzig för att studera för bland andra Carl Reinecke. Undervisningen där var dock alltför inriktad på äldre tonsättares verk vilket Grieg fann konservativt och fantasilöst. Parallellt med studierna bedrev han därför självstudier med partitur signerade Chopin, Schumann och Reinecke. Sin första konsert gav Grieg i Karlshamn i Blekinge (!) och det sägs att han hann förälska sig i en blekingsk spritfabrikörs dotter, men av det blev det inget då fabrikören motsatte sig den unge tonsättarens planer. Grieg var 21 år när han komponerade Symfoni i c-moll som är ett mästarprov i komposition och instrumentation med eko av framförallt Mendelssohn som ju var ett stort namn i Leipzig men som Grieg aldrig hann träffa. Dock var Grieg kritisk till sitt verk och skrev på första sidan av manuskriptet till symfonin: "Må aldrig opføres! E.G." och musikvärlden lydde hans uppmaning ända fram till 1980 då verket klingade i sin helhet.

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. Vid vissa konserter håller vi även öppet i Övre Baren.

För mer information och menyer, tryck här!

Kontakt:
restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ.