Den brittiska violinisten Chloë Hanslip (f. 1987) har redan etablerat sig internationellt som en prisbelönt violinist. Hon sågs tidigt som en begåvning utöver det vanliga och debuterade, som 14-åring, på BBC Proms. När hon var 15 år debuterade hon i USA. Hanslip har spelat i de flesta av de ledande konserthusen i Storbritannien och i Europa, men har även etablerat sig i USA och Asien.
Förutom de mest välkända konserterna av de stora mästarna så innefattar hennes breda repertoar konserter av Britten, Korngold, Barber, Bernstein och Delius – men hon har även en förkärlek för nutida musik där bland annat hennes inspelning av John Adams violinkonsert lovordats internationellt. ”Chloë Hanslip är en musiker av det slag som alla tonåringar som tvingats att öva på skalor drömmer om att kunna bli. Hennes ton är rik och klar… detta är ett framförande av det slag som säkrar en musikers rykte för gott.”, skrev till exempel magasinet Gramophone.
Hanslip spelar på en Guarneri del Gesu från år 1737.

Gérard Korsten är en hett eftertraktad gästdirigent vid teatrar och orkestrar i Europa, Asien, Australien och Sydafrika. Han har varit chefdirigent för London Mozart Players, South Africa State Theatre i Pretoria och Uppsala Kammarorkester. Mellan 1999 och 2005 var han chefdirigent för Orchestra del Teatro Lirico di Cagliari in Sardinia, och efter tretton år som chefdirigent för Symphonieorchester Vorarlberg tilldelades han Conductor Laureate sommaren 2018. 

Korsten föddes i Pretoria och började sin karriär som orkesterviolinist. Efter studier för Ivan Galamian vid the Curtis Institute i Philadelphia fortsatte han till Salzburg där han studerade för Sándor Végh, och blev konsertmästare och assisterande chefdirigent för Camerata Salzburg, där Végh var chefdirigent. År 1987 anslöt Korsten till the Chamber Orchestra of Europé som konsertmästare; under sina nio år med ensemblen byggde han upp goda arbetsrelationer med dirigenter som Claudio Abbado, Nikolaus Harnoncourt och Heinz Holliger. 

Sedan 1996 har han ägnat sin karriär åt att dirigera orkestrar som Adelaide Symphony, BBC Scottish Symphony, Budapest Festival Orchestra, Camerata Salzburg, Chamber Orchestra of Europe, Helsingborg Symphony, Hong Kong Philharmonic, Irish Chamber Orchestra, Latvian National Symphony, Orchestra della Svizzera Italiana, Orchestra Padova e Veneto, skotska och svenska kammarorkestrar och the SWR Sinfonieorchester Freiburg.
Gérard Korsten har två döttrar och bor tillsammans med sin fru, sopranen Eva Mei, i Zürich och i Arezzo (Toscana).

Elfrida Andrée (1841–1929)
Konsertuvertyr D-dur
Andante maestoso

Elfrida Andrée föddes i Visby och fick sina grundläggande musikkunskaper förmedlade av fadern. Hon avlade organistexamen som privatist vid Musikkonservatoriet i Stockholm 1857. 1865 blev hon vår första kvinnliga telegrafist, och öppnade därmed en yrkeskarriär som åtskilliga kvinnor kom att nappa på. Dessutom blev hon efter en lagändring vår första kvinnliga domkyrkoorganist 1867. Hon anställdes i Göteborg, och kom att stanna där till sin död. Hennes musikaliska insatser i denna stad är överväldigande. Hon verkade nämligen även som dirigent och ledde från 1897 inte mindre än 800 så kallade folkkonserter. Genom systern Fredrikas giftermål med Wilhelm Stenhammar kom hon in i musiklivets innersta kretsar.

Vid sidan av denna imponerande gärning var hon också sin tids ledande kvinnliga tonsättare med studier för Niels W Gade och Ludvig Norman. Med kammarmusik, symfonier, orgelverk och en opera på sin verkförteckning är hennes produktion imponerande. Hon komponerade gärna i en sympatiskt lättflytande och charmerande musik, naturlig och inspirerad. Men hon mötte också mycket misstro – inte bara från män.

Belysande är ett möte mellan den 41-åriga Elfrida och den 62-åriga sångerskan Jenny Lind i London. När Elfrida berättade att hon komponerat en symfoni blev Jenny Lind bestört, undrade om en kvinnas hjärna verkligen räckte till detta och, om den verkligen gjorde det, borde det då inte sättas gränser för vad en kvinna fick lov att göra! Elfrida rusade upp och höll ett flammande tal om kvinnors rätt att få syssla med det ”vartill de hade håg, lust och kärlek” och slutade med att på flygeln spela direkt ur partituret till symfonin för den förbluffade sångerskan.

Konsertuvertyren i D-dur, är Elfrida Andrées andra orkesterkomposition, fullbordad i Göteborg i mars 1873, men inte uruppförd förrän i mars fem år senare då hon själv med inhyrd orkester framförde verket i en fullsatt domkyrka i Göteborg. På samma konsert dirigerade hon också sitt första orkesterverk: Andante. Tio år därefter dirigerade hon uvertyren också i Berlin. Men sedan har stycket spelats mycket sparsamt.

Felix Mendelssohn (1809–1847)
Violinkonsert e-moll op 64
Allegro molto appassionato
Andante
Allegretto non troppo - Allegro molto vivace

Felix Mendelssohn hade det väl förspänt. Eftersom hans farfar var en av samtidens stora filosofer hade familjen ofta besök av ledande kulturpersonligheter, och eftersom hans far var bankir så behövde han aldrig ha några ekonomiska bekymmer. Det verkar också som om gudarna log mot honom, för innan fyllda femton hade han skrivit tretton härliga symfonier för stråkorkester och en lång rad storslagna konserter. Men det sägs ju också att den gudarna älskar dör ung, och detta stämmer dessvärre också i Mendelssohns fall: endast 38 år gammal lämnar han det jordiska med en fantastiskt rik produktion bakom sig.

Violinkonserten i e-moll hör till de evigt unga mästerverken, till de sällsynta musikstycken som förmår hålla lyssnarens intresse på höjdpunkten hela tiden. Det man först lägger märke till är den utsökta lyriken och den rytmiska vitaliteten, men här finns också många episoder, som man kanske upptäcker först efter att ha hört konserten många gånger. Perfektionen i alla detaljer och en rad tekniska finesser avslöjar att konsertens upphovsman är en rutinerad tonsättare. Han hade med åren utvecklat en driven konsertant stil. Redan som tonåring hade han för övrigt skrivit en utmärkt violinkonsert i d-moll.

Romantikens konstnärer hyllade inspirationen och det kan tyckas som om gudagnistan styrt Mendelssohn i denna violinkonsert, i synnerhet i de fall där han bryter mot vedertagna regler; som när han låter soloviolinen starta det hela utan en lång förberedande orkesterinledning, eller som när han låter ett extra litet Allegretto förbereda lyssnaren på den uppsluppna finalen efter det allvarliga Andantet. Men allt detta är i själva verket resultatet av ett hårt och beräknande arbete. Detta framgår tydligt av brevväxlingen med Ferdinand David, den violinist som i Leipzig förde konserten till dopet i mars 1845.

Wilhelm Stenhammar (1871–1927)
Serenad F-dur op 31
Overtura
Canzonetta
Scherzo
Notturno
Finale

Finns det något svenskt verk som skimrar så vårligt som Wilhelm Stenhammars orkesterserenad? Tonsättaren befann sig i Florens när han i mars 1907 fick idén till verket: ”Jag vill dikta så vackert och vekt om södern som bara en nordbo kan”, skrev han i ett brev. Han vill skriva om ”flöjter och oboer som kvintilerar som trastar”, om ”långa sugande stråkfraser”, om ”något på samma gång sensuellt och förandligat, om stark blomdoft i ren solluft.”

Det var en oerhörd uppgift han tagit på sig, och arbetet ställde större krav på honom än han kunnat ana. Först vid nyåret 1914 var musiken färdig, och efter uruppförandet i januari drog han ändå in verket för en omfattande revidering, som inte var klar förrän fem år senare. Under tolv år arbetade han alltså på den sydländskt glödande musiken, och som bevis på hans konstnärliga mångsidighet kan nämnas att han under dessa år även skrev stycken med helt annan karaktär, däribland den stränga andra symfonin och åtskilliga andra verk av olika slag.

Det här är ingen elegant underhållande serenad i klassisk mening, inte heller en stillsam sång att sjunga om natten under sin älskades balkong, utan ett sällsynt väl genomarbetat orkesterverk fullt av hantverksmässig finess och lärdom, men som ändå känns svävande och improviserat lekfullt.
Stenhammars Serenad hör till den svenska orkesterrepertoarens omistliga mästerverk.
Stig Jacobsson

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. Vid vissa konserter håller vi även öppet i Övre Baren.

För mer information och menyer, tryck här!

Kontakt:
restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ.