År 1932 hade regissören Nikolai Akimovs uppsättning av Shakespeares Hamlet premiär på Vachtangovteatern i Moskva. Föreställningen gjorde skandal. Rollfigurerna söp och levde om, Hamlet var fet och Ofelia prostituerad. Uppsättningen var dekadent, burlesk och absurd. Josef Stalin bannlyste omedelbart föreställningen och det enda som finns kvar av verket i dag är Dmitrij Sjostakovitjs musik. Hamlet suite är ett av Sjostakovitjs mest originella verk och ett mycket uppskattat orkesterstycke. Musiken pendlar mellan galenskap och humor. Den glittrar av kabaret och operett men innehåller också partier av rå och klar skönhet.
I Moskva, precis 60 år efter premiären av Hamlet, föddes Arseny Tarasevich-Nikolaev. Tarasevich-Nikolaev gjorde sin första konsert som fyraåring, studerade vid Tjajkovskij-konservatoriet och räknas som en av Europas mest lovande unga pianister. Med Gävle Symfoniorkester tolkar han nu Pjotr Tjajkovskijs första Pianokonsert från 1875.
De bultande ackorden som inleder Tjajkovskijs stycke påminner om hjärtslag. Att konserten är en av den klassiska pianorepertoarens allra mest älskade – och den oftast spelade av Tjajkovskijs tre konserter för piano – är lätt att förstå. Musiken är temperamentsfull men har också underliggande drag av melankoli. Kontrasterna mellan ljus och mörker är utmärkande för Tjajkovskij, som hela sitt liv tampades med psykisk ohälsa och återkommande depressioner. Han var ett underbarn som improviserade på pianot lika tidigt som kvällens solist – vid fyra års ålder.
Konserten leds av dirigent Jessica Cottis, som kommer tillbaka till Gävle Symfoniorkester efter succén 2008. Cottis är grundare av operakompaniet Bloomsbury Opera i London och har så kallad synestesi, vilket innebär att hon uppfattar ljud och musik i färger.