Antonín Dvořák (1841–1904)
I naturen, uvertyr op 91

Sommaren 1891 stod Antonín Dvořák på krönet av sin karriär. Han hade i början av året utsetts till professor i komposition vid konservatoriet i Prag och fått en hedrande förfrågan om han kunde tänka sig att bli den första kompositionsprofessorn i USA. Han hade uppnått den mognad som får en människa att börja reflektera över livet och dess andliga dimensioner. Under den senaste tiden hade han känt hur hans kreativa kraft hade vuxit parallellt med en fulländad hantverksskicklighet. Han kände sig trygg i sitt skapande och skrev sin åttonde symfoni op 88 (uruppförd i februari 1890), vilken ibland betecknats som friluftsmusik, som tonsättarens tack för livets och naturens underbara gåvor. På sin lantgård vid Vysoká ägnade han sig åt trädgårdsodling och vandringar i naturen.

Som ett konstnärligt resultat av dessa omständigheter tillkom också en trilogi av konsertuvertyrer som han gav det gemensamma namnet ”Natur, Liv och Kärlek”. Den första uvertyren kallade han helt enkelt för ”I Naturen” op 91, komponerad under några inspirerade månader (31 mars – 8 juli) 1891, och den skildrar den högtidliga tystnaden en sommarnatt. Den andra kallade han Karneval op 92 och denna jublande musik blev kanske den mest spelade. Den sista kallade han Othello op 93, och den kretsar naturligtvis kring Shakespeares tragiska rollgestalt, fylld av den starka kärlekens lidelse, förgiftad av svartsjuka. Dessa verk är alltså inte några förspel till operor, utan avsedda att inleda konsertprogram.
Stig Jacobsson

Manuel de Falla (1876-1946)
Nätter i spanska trädgårdar
En el Generalive
Danza lejana –
En los jardines de la Sierra de Córdoba

Manuel de Falla skrev sitt kända verk ’Nätter i spanska trädgårdar’ 1907 som en serie Nocturner (Nattstycken) för ensamt piano, men efter diskussion med vännerna och kollegerna Isaac Albeniz och Ricardo Viñes, den firade pianisten som fått sig verket tillägnat, insåg han att detta inte var den mest ideala formen.

Under loppet av många år förvandlade han därför musiken till en tredelad konsert för piano och orkester, där pianot blivit en integrerad del av helheten, mer än ett utpräglat soloinstrument. Först 1916 kunde musiken uruppföras i Madrids operahus.

Det finns inget detaljerat program till verket, och Falla har själv hävdat att musikens ”syfte helt enkelt är att locka fram platser, tankar och känslor. Melodierna är baserade på de rytmer, tongångar, kadenser och ornament som utmärker folkmusiken i Andalusien”, den trakt där Falla själv var född.

Den första satsen målar upp trädgården i ett 1300-talspalats i Granada. Dess enorma cypresser och de lekfullt spelande fontänerna är närvarande i musiken. Andra satsens mjuka och mystiska dans i fjärran kommer närmare, men försvinner igen och smyger sig in i trädgården i Sierra de Córdoba – ett vitalt rytmiskt avsnitt som sägs föreställa en andalusisk fest, där pianot spelar rollen av en flamencosångare.
Stig Jacobsson

Igor Stravinsky 1882–1971
Petrusjka (1947)
Fastekarnevalen: Vivace, Rysk dans
Petrusjkas rum
Morens rum: L’istesso tempo, Vals
Karnevalen mot kvällen: Tempo giusto – Ammans dans – Bonden med björnen – Romer och en nasare – Kuskarnas dans – Marknadsdeltagare – Galgen – Petrusjkas död – Polisen och jonglören – Petrusjkas ande

Igor Stravinsky var tjugoåtta år gammal när han slog igenom med baletten Eldfågeln, framförd av den uppmärksammade Ryska Baletten i Paris 1910. Det kändes naturligt att samarbetet med ensemblens dynamiske ledare Djagilev skulle fortsätta, och Stravinsky planerade en ny kraftfull balett med motiv från det hedniska Ryssland. Men innan denna musik (som skulle bli Våroffer) var fullbordad, gav sig Stravinsky med liv och lust hän åt ett konsertant verk för piano och orkester som skulle skildra en marionettdocka som plötsligt blir levande och som skulle reta orkestern med sina djävulska kaskader av arpeggios.

Djagilev blev tagen av musiken och historien, och övertygade Stravinsky om det vettiga i att förvandla skisserna till en ny orkesterbalett. Resultatet blev Petrusjka (den ryska motsvarigheten till den franska figuren Pierrot), uruppförd av Ryska Baletten vid Théâtre du Châtelet den 13 juni 1911 – först arton dagar dessförinnan hade verket komponerats färdigt. Liksom Eldfågeln blev detta en stor framgång.

I sin kommentar till baletten har tonsättaren berättat om sin strävan att skildra den folkfest som årligen ägde rum på Amiralitetesplatsen i St Petersburg veckan före fastlagen. Här byggde man upp allehanda stånd för godsaker och krimskrams, redskap för lek och nöjen, som roade barnen – och inte minst uppskattad var kasperteatern. Denna brokiga, ryskt dansanta och glädjefulla marknad är balettens miljö, och just den här händelsen utspelas år 1830.

På teatern möter vi Petrusjka. Han trakasseras ständigt av folkmassan, och han är mycket olycklig, även därför att han fått liv och beklagligtvis begåvats med mänskliga känslor, vilka han inte (lika lite som vi själva) kan styra och behärska. Han har förälskat sig i Ballerinan, men ratas hela tiden i sina kontaktförsök. Dessutom har han en svår rival i Moren, som bland annat presenteras med en vals. Det är också han som slutligen svänger sin sabel mot Petrusjka och därmed berövar honom livet. Men innan dess har vi under karnevalens kväll fått ta del av Ammans dans, träffat Bonden med björnen, samt Romen och en nasare. Kuskarna har dansat sin dans och Marknadsdeltagarna har porträtterats innan vi ser Galgen och Petrusjka död. Polisen och jonglören dyker upp och mot slutet även Petrusjka som en tillrättavisande andegestalt.

Vare sig i handling eller musik kan man hitta någon tragik eller något känslosamt medlidande – det handlar ju när allt kommer omkring ändå bara om en docka ... Tvärtom genomsyras baletten av medryckande ryska danser (några är autentisk folkmusik), grann orkesterdräkt och smittande rytmer. Den är modernt frän och mosaikartad.

Det finns flera konsertsviter ur baletten, sammanställda av Stravinsky själv. Att han så sent som 1947 skrev en ny svit berodde på att han förlorat alla ekonomiska rättigheter till sin tidiga musik när han lämnade Ryssland för att bosätta sig i USA.
Stig Jacobsson

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. Vid vissa konserter håller vi även öppet i Övre Baren.

För mer information och menyer, tryck här!

Kontakt:
restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ.