Gävle Symfoniorkesters chefdirigent Christian Reif har snabbt etablerat ett gott renommé för sin naturliga musikalitet och tekniska behärskning. Han är konstnärlig ledare för Lakes Area Music Festival i Minnesota, en månadslång sommarfestival som sträcker sig från opera och kammarmusik till symfoniska framträdanden.

Säsongen 2022/23 inkluderade konserter med flera av de ledande orkestrarna i Europa och USA, och sommaren 2023 ledde han konserter på Enescu-festivalen, Grand Teton Music Festival och World Youth Symphony Orchestra på Interlochen.

Med fötterna i både Nordamerika och Europa har Reif dirigerat symfoniorkestrarna i städer som San Francisco, Baltimore, Houston, Dallas, Colorado, Indianapolis, Kansas City och Saint Paul. I Europa har han uppträtt upprepade gånger med Orchestre National de Lyon, Royal Scottish National Orchestra, Münchner Rundfunkorchester, Gävle Symfoniorkester, Hallé Orchestra och Stavanger Symphony.

Under pandemin var Reif aktiv på piano och spelade in en serie virtuella ”Songs of Comfort” med sin fru, den klassiska sångerskan Julia Bullock. I november 2020 presenterade NPR Music duon i en ”Tiny Desk (Home) Concert” för deras speciella karantänutgåva av serien. NPR:s Tom Huizenga fann det ”bland de mest transcendenta musikaliska ögonblicken jag har upplevt i år” och The New York Times lyfte fram dem på deras ”Bästa klassiska musik 2020”-listan.

Från 2016 till 2019 var Christian husdirigent för San Francisco Symphony och konstnärlig ledare för San Francisco Symphony Youth Orchestra, efter att ha varit dirigentstipendiat vid New World Symphony från 2014 till 2016 och vid Tanglewood Music Center 2015 och 2016. Han studerade dirigering vid Mozarteum i Salzburg och vid The Juilliard School i New York City. Det var där han först träffade sin fru Julia Bullock, som han bor med i München.

Hyllad som ”en uppenbarelse” (The Telegraph) och med ett spel präglat av ”energi, stil, attityd och felfri virtuositet” (ZealNYC), är Ksenija Sidorova världens obestridda ledande ambassadör för det klassiska dragspelet. Hennes karismatiska framträdanden lyfter fram inte bara instrumentets unika möjligheter, utan också hennes egen intensiva passion och häpnadsväckande skicklighet.

Sidorovas repertoar sträcker sig över tre århundraden, från J.S. Bach till Astor Piazzolla, Erkki-Sven Tüür och Václav Trojan. Som en passionerad förespråkare för ny musik har flera verk komponerats särskilt för henne, bland annat Tõnu Kõrvits Dances med Paavo Järvi och Estonian Festival Orchestra vid Pärnu Festival, Sergey Akhunovs Chaconne med Riga Sinfonietta och London Chamber Orchestra samt Arturs Maskats Accordion Concerto med Lettlands Nationalorkester. Under säsongen 2024/25 uruppför hon ett nytt dragspelskonsert av Dobrinka Tabakova vid Bodensee Festival, där hon är Artist-in-Residence, samt med Lettlands Nationalorkester vid Jurmala Riga Festival och Sofia Filharmonikerna.

Bland tidigare säsongers orkesterframträdanden finns Münchner Philharmoniker, BBC Symphony, Orchestre National de France, NDR Elbphilharmonie Orchester, Atlanta Symphony, Cincinnati Symphony och Orchestre Philharmonique du Luxembourg. Under säsongen 2024/25 spelar Sidorova med Philharmonia Orchestra, Orchestra Ensemble Kanazawa, Orquesta Sinfónica de Tenerife, Turku Philharmonic, Liepāja Symphony Orchestra, Gävle Symfoniorkester och Bournemouth Symphony Orchestra. Hon har långvariga samarbeten med dirigenter som Paavo Järvi, Thomas Hengelbrock och Vasily Petrenko samt Krzysztof Urbański, Andris Poga, Kirill Karabits, Christian Reif och Nil Venditti.

Som aktiv kammarmusiker har hon samarbetat med Nemanja Radulović, Andreas Ottensamer, Goldmund Quartet, Camille Thomas, Tine Thing Helseth, Juan Diego Flórez och Nicola Benedetti. Hon är en återkommande gäst vid festivaler som Ravinia, Cheltenham, Mostly Mozart, Schleswig-Holstein, MISA, Gstaad Menuhin, MITO, Verbier och Rheingau. Denna säsong ger Sidorova recitaler med barytonen Thomas Hampson i Tonhalle Zürich, Beethovenhaus Bonn och Amsterdam Concertgebouw samt konserter med Avi Avital och Signum Saxophone Quartet.

Hennes senaste album Crossroads (Alpha, 2024) innehåller Chaconne av Sergey Akhunov, tillsammans med J.S. Bachs d-mollkonsert, Dobrinka Tabakovas Horizons och Gabriela Monteros Beyond Bach. Albumet Piazzolla Reflections (Alpha, 2021) hyllades som ”briljant framfört [och] vackert inspelat” (Gramophone) och utsågs till en av årets bästa nya klassiska utgåvor (Classic Review) samt månadens album av BR Klassik. Tidigare skivor inkluderar Arturs Maskats Accordion Concerto (Ondine, 2023) med Lettlands Nationalorkester och Andris Poga, Classical Accordion (Champs Hill Records, 2011), Fairy Tales (Champs Hill Records, 2013) med BBC National Orchestra of Wales/Rundell samt Carmen (Deutsche Grammophon, 2016), vilket gav henne ECHO-priset som Årets Instrumentalist 2017.

Uppmuntrad av sin mormor, själv djupt rotad i dragspelsfolkmusik, började Ksenija spela vid sex års ålder under Marija Gaseles ledning i hemstaden Riga. Hennes obändiga intresse för klassisk och samtida musik tog henne till Royal Academy of Music i London, där hon blev en prisbelönt student under Owen Murray. År 2012 blev hon den första internationella pristagaren av Bryn Terfel Foundation och uppträdde på Royal Albert Hall 2015 under hans 50-årsfirande, tillsammans med Sting. Hon har mottagit Philharmonia Orchestra’s Martin Musical Scholarship och Friends of the Philharmonia Award samt Worshipful Company of Musicians Silver Medal. Sedan 2016 är hon Associate vid Royal Academy of Music och utnämndes till Fellow (FRAM) 2021.

Leoš Janáček (1854–1928)
Jenufa Rhapsodie

Leoš Janáček är en av Tjeckiens mest betydande tonsättare, känd för sina gripande operor och sin förmåga att fånga mänskliga känslor i musik. Hans opera Její pastorkyňa (känd internationellt som Jenufa) är ett av hans mest ikoniska verk. I samband med operan skapade Janáček Jenufa Rhapsodie, ett orkestralt stycke som reflekterar över operans tematik och känslomässiga djup.

Jenufa Rhapsodie är inte en direkt bearbetning av musik från operan, utan snarare en fristående symfonisk dikt som fångar dess känslomässiga essens. Verket målar upp en musikalisk värld fylld av både mörker och ljus, där teman som kärlek, skuld, förlåtelse och försoning vävs samman.

Rapsodins struktur är fri och följer inte en traditionell form. Istället rör sig musiken organiskt mellan olika stämningar och tematiska idéer, precis som en berättelse som vecklar ut sig. Janáčeks karaktäristiska stil är tydlig i verket, med:

• Skarpa rytmer och intensiva dynamiska kontraster, som speglar operans dramatiska konflikter.
• Melodiska linjer inspirerade av moravisk folkmusik, vilka ger musiken en autentisk och jordnära känsla.
• Djupt emotionella stråk, där orkesterns klang används för att uttrycka allt från desperat sorg till innerlig glädje.

Operan Jenufa handlar om komplexa familjerelationer och moraliska dilemman i en liten by i Moravien. Jenufa Rhapsodie kan ses som en musikalisk reflektion över dessa teman, där Janáček tar med lyssnaren på en resa genom operans psykologiska landskap. Trots att rapsodin inte använder sång eller text, lyckas den förmedla operans djupaste känslor och teman.

Vid premiären imponerade Jenufa Rhapsodie med sin intensitet och poetiska kraft. Verket har sedan dess blivit uppskattat som ett exempel på Janáčeks förmåga att kombinera traditionell orkesterteknik med en modern, känslomässigt laddad stil.
Leoš Janáčeks Jenufa Rhapsodie är ett verk som förkroppsligar operans själ i en orkestral form. Med sin kraftfulla dramatik och känslomässiga djup är det en hyllning till operans berättelse och en påminnelse om Janáčeks geni som tonsättare. Verket fortsätter att fascinera och beröra lyssnare världen över.

Václav Trojan (1907–1983)
Fairytales for Accordion and Orchestra
1. Let's dance into Fairytales
2. The Sleepy Princess
3. The Magic Box
4. Enchanted Princess, Brave Princess and Evil Dragon
5. The Naughty Roundabout
6. The Sailor and the Enchanted Accordion
7. Acrobatic Fairytale

Václav Trojan var en tjeckisk kompositör vars musik kännetecknas av lyrisk charm, lekfullhet och en stark förankring i den tjeckiska musiktraditionen. Hans verk sträcker sig över flera genrer, från orkestermusik till filmmusik, och hans stil präglas av en förmåga att skapa musik som är både tillgänglig och konstnärligt raffinerad.

Ett av Trojans mest älskade verk är Fairytales (Pohádky), en svit för ackordeon och orkester som bjuder in lyssnaren till en förtrollande värld fylld av sagor och fantasier.

Skrivet 1946 är Fairytales ett verk som framhäver ackordeon som soloinstrument på ett sätt som sällan hörs i klassisk musik. Trojan kombinerar ackordeonets unika klang med orkesterns färgstarka palett för att skapa en serie musikaliska berättelser som är både underhållande och djupt uttrycksfulla. Varje sats är inspirerad av olika sagoelement, och musiken målar upp scener fyllda av humor, mystik och känsla.

Verket består av flera korta, tematiska satser, var och en med sin egen karaktär och atmosfär. Trojans melodier är ofta folkligt inspirerade och präglas av enkelhet och värme, men han väver också in harmoniska och rytmiska överraskningar som ger musiken djup och variation.

Ackordeonet fungerar som berättelsens huvudkaraktär – ibland är det lekfullt och energiskt, ibland mjukt och drömskt. Orkestern samspelar med dragspelet och förstärker de narrativa elementen genom färgrik instrumentation och dramatiska kontraster.

Trojans Fairytales speglar hans fascination för sagor och folklore, något som genomsyrade mycket av hans musik. Verket fångar en känsla av nostalgi för barndomens magiska världar men talar också till vuxna genom sin sofistikerade kompositionsteknik och emotionella djup.

Vid premiären hyllades Fairytales för sin originalitet och för Trojans skickliga användning av ackordeon som soloinstrument. Verket har sedan dess blivit en hörnsten i repertoaren för ackordeon och uppskattas av både musiker och publik för sin charm och fantasifulla anda.

Václav Trojans Fairytales for Accordion and Orchestra är en hyllning till berättandets och musikens kraft. Med sin kombination av folklore, humor och teknisk briljans skapar Trojan en musikalisk resa som förflyttar lyssnaren till en värld där allt är möjligt. Verket är ett bevis på Trojans unika förmåga att förena tradition och innovation i en tidlös sagoberättelse.

Jimmy López
Född: 21 oktober 1978 i Lima, Peru

Den peruanske kompositören Jimmy López har beskrivits som en "obestridligt spännande tonsättare" (Opera News), med "en briljant behärskning av orkestrala klangfärger och texturer" (Dallas Morning News) samt "en virtuos skicklighet i att hantera den moderna orkestern" (The New Yorker). Hans verk har framförts över hela världen av ledande orkestrar som New York Philharmonic, Chicago Symphony Orchestra, Orchestre de Paris, Royal Concertgebouw Orchestra, Cleveland Orchestra och Orchestre symphonique de Montréal.

Karriär och prestationer
Under säsongen 2024–25 är López Mead Composer-Curator hos Chicago Symphony Orchestra och ansvarar för att kurera en kväll med kammarmusik för orkesterns MusicNOW-serie. Hans Symfoni nr 5, Fantastica, skriven för och tillägnad dirigenten Christian Reif, uruppförs av dess beställare: symfoniorkestrarna i Cincinnati, Detroit och Gävle. Utöver detta framförs López verk av orkestrar som Toronto Symphony Orchestra, Naples Philharmonic, Tampere Philharmonic Orchestra, Oregon Symphony och Sarasota Orchestra.

Under säsongen 2023–24 uruppförde Houston Symphony och dirigenten Andrés Orozco-Estrada den första delen av López Symfoni nr 4: Eclipse. Dessutom framförde tenoren Michael Fabiano sångcykeln Quiet Poems vid Tucson Desert Song Festival i Arizona, och Rotterdam Philharmonic Orchestra under Tarmo Peltokoski premiärspelade López trombonkonsert Shift med Jörgen van Rijen som solist.

López har också komponerat ett antal hyllade orkesterverk, inklusive den orkestrala tonsättningen Loud (2023), som uruppfördes av International Pride Orchestra i San Francisco. Hans symfoniska dikt Aino (2022), beställd av Orchestre de Paris, Royal Concertgebouw Orchestra och Chicago Symphony Orchestra, har framförts i flera länder. López har även skapat opera- och oratorieverk, som oratoriet Dreamers (2019) och operan Bel Canto (2015), som blev Lyric Opera of Chicagos mest framgångsrika produktion den säsongen.

Symfoni nr 5, Fantastica
I. The Book of Books
II. Atreyu's Great Quest
III. Moon Child
IV. Bastian the Savior
V. AURYN

Komponerad: 2024
Beställare: Cincinnati Symphony Orchestra, Detroit Symphony Orchestra, Gävle Symfoniorkester och Südwestdeutsche Philharmonie Konstanz
Uruppförande: 24 januari, 2025 i Cincinatti
Dedikation: Christian Reif och hans son, John Lukas
Varaktighet: ca 25 minuter

López Symfoni nr 5: Fantastica är inspirerad av Michael Endes roman Den oändliga historien från 1979, en berättelse som utforskar gränserna mellan verklighet och fantasi. Symfonin är uppdelad i fem satser, där var och en fokuserar på romanens centrala teman och karaktärer. López beskriver hur musiken "flödade som om han tog diktamen snarare än komponerade".

Symfonin använder en rik instrumentering som inkluderar flöjt, oboe, klarinett, fagott, horn, trumpet, trombon, tuba och slagverk – inklusive unika inslag som papperspåse och visselpipa – för att skapa en färgstark och mångfacetterad ljudvärld. Genom tematiska återkopplingar och känslomässiga klimax skapar López ett verk som tilltalar både barn och vuxna, med influenser från samtida musik, postromantik och filmmusik.

—Jimmy López

Chefdirigent Christian Reif
Ksenija Sidorova, ackordeon
Konsertmästare: Åsa Wirdefeldt

VIOLIN I
Åsa Wirdefeldt
Peter Olofsson
Anneli Jonsson
Finndís A Kristinsdóttir
Lolita Kisonaite
Kerstin Svensson
Liselott Wangendahl
Tuulikki Nilsson Salo
Cristina Komilova Lixandru

VIOLIN II
Nonna Knuuttila
Ulf Andrén
Sonja Lind
Dag Björkling
Ingrid Kytöharju
Ulf Nilsson
Anne Nilsson
Josef Cabrales Alin

VIOLA
Riikka Repo
Anna Hyllman
Sara Munters
Helena Wahlund
Ingemar Höglind
Anna Harju

CELLO
Mats Olofsson
Niklaas Veltman
Adrian Kaufeldt
Katarina Lysell
Saga de Leon

KONTRABAS
Tomas Wahlund
Eugene Maguid
Fabian Dahlkvist
Jesper Julin

FLÖJT
Julia Crowell
Kristin Olsson

OBOE
Manou Rolland
Ulrika Gjelsnes

KLARINETT
Erik Larsson
Sara Cazzanelli
Kristina Lindby

FAGOTT
Patrik Håkansson
Per Nilsson

HORN
Annamia Larsson
Ida Freij
Ulf Linde
Johan Stone

TRUMPET
Viktor Silverstone
Odd Inge Gjelsnes

TROMBON
Mikael Appelgren
Niklas Almgren

BASTROMBON
Jakob Sandberg

TUBA
Simon Frisk

PUKOR
Anders Lindblad

SLAGVERK
Glenn Larsson
Lúcia Viana da Silva
Andreas Eklöf
Marcus Ström

HARPA
Johanna Ander Ljung

PIANO/CELESTA
Dmitry Tyapkin

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. Vid vissa konserter håller vi även öppet i Övre Baren.

För mer information och menyer, tryck här!

Kontakt:
restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ.