Datum och tid:

Torsdag 26 mars 2026, 19:00

Pris:

310-350 kr

Stenhammar Quartet

Brahms och Schulhoff – ett möte över århundradena
Brahms skrev för framtiden, Schulhoff för sin samtid – tillsammans skapar de en konsert där tradition och nyskapande går hand i hand. En konsert där Stenhammar Quartet och stor orkester förenas i en sprakande musikalisk helhet under dirigent Douglas Boyd.

Douglas Boyd DIRIGENT
Stenhammar Quartet
Gävle Symfoniorkester

E. SCHULOFF Konsert för stråkkvartett och träblås - 21 MIN
PAUS - 25 MIN
J. BRAHMS Symfoni nr 1 - 45 MIN

I denna konsert får vi uppleva en unik samverkan mellan stråkkvartett och symfoniorkester – en upplevelse som sällan hörs i konsertlivet. Douglas Boyd leder Gävle Symfoniorkester genom en kväll där både den intima och den storslagna musiken får blomma ut. Stenhammar Quartet, en av Sveriges mest framstående stråkkvartetter, är med på scenen och tillsammans med orkestern skapas en musikupplevelse fylld av intensitet och känsla.

Första delen av konserten bjuder på Erich Wolfgang Korngolds fantastiska Konsert för stråkkvartett och träblås, ett verk som kombinerar filmisk romantik med klassisk musiktradition. Korngold, som var en av de mest framstående filmmusikkompositörerna på 1930- och 40-talen, införde filmisk glans i sin klassiska musik, och i detta verk hör vi hans mästerliga förmåga att skapa uttrycksfulla melodier och dramatiska kontraster. Den fina interaktionen mellan stråkkvartetten och träblåsinstrumenten ger en särskild intimitet till verket, medan orkestern skapar ett kraftfullt stöd och en ljudväv av stor detaljrikedom.

Kvällen avslutas med en av musikhistoriens mest imponerande symfonier – Johannes Brahms Symfoni nr 1. Detta verk, som länge var ett av Brahms’ mest omdebatterade, står idag som ett av hans största mästerverk. Symfonin, som skrevs under en lång period av komponerande, är fylld med både inre kamp och triumf. De stora och dramatiska satsarna växlar med mer lyriska, stillsamma partier, och verket innehåller några av de mest kända och emotionellt laddade teman i hela symfonilitteraturen.

Med Douglas Boyd vid dirigentpulten får vi en tolkning som balanserar det kraftfulla och det subtila, där Brahms’ vision om storslagenhet och mänsklig känsla får fullt utlopp.

Johannes Brahms (1833-1897)
Symfoni nr 1 c-moll op 68
Un poco sostenuto. Allegro
Andante sostenuto
Un poco allegretto e grazioso
Adagio, più andante. Allegro non troppo ma con brio

Få tonsättare har varit mer självkritiska än Johannes Brahms. Få tonsättare har experimenterat med sina tematiska uppslag i så många olika former innan de slutligen bestämt sig för om utkastet skulle resultera i en sonat, en konsert, eller en symfoni. Dessutom kände Brahms att trycket från Beethoven var närmast förlamande. Vem skulle kunna skriva en symfoni efter denna gigant?

Brahms var redan i unga år en betydande tonsättare som skrev många mästerverk, mest i form av sånger, pianostycken och kammarmusik. Men han skrev också två flersatsiga Serenader i vilka han prövade sig fram i den svåra konsten att bemästra en orkester. Däremot dröjde det fram till 1876, då han alltså hunnit bli 43 år, innan han vågade sig på att presentera sin första symfoni. Han hade burit den inom sig i över tjugo år, putsat, funderat, ändrat och varit orolig. Till slut kände han sig i alla fall mogen att ta upp kampen med Beethoven – och han lyckades! Brahms gjorde det omöjliga med sin allvarliga c-mollsymfoni. Han fortsatte där Beethoven hade slutat, och utvecklade därmed symfonikonsten vidare inom samma traditionslinje, till skillnad från exempelvis Mahler, som gick en helt annan väg. Därför är det på samma gång retsamt och aktningsvärt att Brahms’ etta ibland kallats ’Beethovens tia’.

I Brahms första symfoni hittar man samma stramhet, samma laddning, samma storslagna arkitektur, som den man lärt känna hos Beethoven. Det är därför inte så förvånande att förläggare och orkestrar slogs om at få ta del av den redan välkände Brahms’ första symfoni. Inom kort hade den spelats med stor framgång på flera ställen i Europa. Men man påpekade också gärna i recensioner att melodin i finalen påminde mycket om ’glädje-temat’ ur Beethovens nionde symfoni. Detta kommenterade Brahms med sedvanlig butterhet: ”Ja, det kan nu varenda åsna höra!”
Nu hade Brahms tagit klivet in i symfonigenren, och framgångarna medförde att den andra symfonin följde inom kort, och blev en ljus sommarsymfoni.
Stig Jacobsson

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. Vid vissa konserter håller vi även öppet i Övre Baren.

För mer information och menyer, tryck här!



Kontakt:

restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ.