Datum och tid:

Fredag 12 februari 2027, 19:00

Pris:

340-370 kr

D’MELON & MENDELSSOHN

Fiolen berättar
En melodi kan bära ett helt landskap. Rumänska danser, romantiska drömmar och nordiska sommarnätter möts i ett program där violinen står i centrum. Ellinor D'Melon låter Mendelssohns odödliga konsert blomma ut, medan Ligeti och Stenhammar målar musik som känns lika levande, färgstark och närvarande idag som när den skrevs.

Christoph Koncz DIRIGENT
Ellinor D'Melon VIOLIN
Gävle Symfoniorkester

G. LIGETI Concert Românesc – 14 MIN
F. MENDELSSOHN Violinkonsert – 26 MIN
PAUS – 25 MIN
W. STENHAMMAR Serenad op. 31 – 36 MIN

När dirigenten Christoph Koncz och violinisten Ellinor D'Melon åter gästar Gävle Symfoniorkester väntar en konsert där tre tonsättare visar hur tradition och förnyelse kan förenas. Från rumänsk folkmusik via en av violinrepertoarens mest älskade konserter till svensk senromantik bjuds publiken på ett program fyllt av färg, virtuositet och melodisk rikedom.

Konserten inleds med György Ligetis Concert Românesc, ett ungdomsverk skrivet 1951. Här hämtar den ungerske tonsättaren inspiration från den rumänska folkmusiken och skapar ett verk fyllt av dansrytmer, pastorala melodier och starka kontraster. Även om Ligeti senare blev känd som en av 1900-talets mest nyskapande tonsättare hörs här hans kärlek till folkmusikens direkta uttryck och livfulla energi. Verket förbjöds länge i dåtidens Rumänien, men räknas idag som en modern klassiker.

Därefter följer Felix Mendelssohns Violinkonsert i e-moll – ett av den romantiska epokens mest omtyckta och mest framförda verk. Konserten var banbrytande när den uruppfördes 1845 och förenar virtuos briljans med en ovanligt lyrisk och sammanhängande form. Solostämman får sjunga redan från första takten, och de tre satserna binds samman utan avbrott. Resultatet är musik som rymmer både innerlig skönhet, lekfull elegans och ett bländande tekniskt mästerskap. Solist är publikfavoriten Ellinor D'Melon, en av sin generations mest uppmärksammade violinister, hyllad för sitt uttrycksfulla spel och sin naturliga musikalitet.

Efter paus avslutas konserten med Wilhelm Stenhammars Serenad op. 31, ett av den svenska orkesterlitteraturens främsta verk. Serenaden skrevs mellan 1907 och 1913 och präglas av ett personligt tonspråk där nordisk klarhet möter centraleuropeisk elegans. De sex satserna rymmer både dansanta rytmer, poetiska stämningar och kraftfull orkesterprakt. Stenhammar visar här sin enastående förmåga att skriva för orkestern och skapar musik som känns både intim och storslagen.

Detta är en konsert där tre musikaliska världar möts – den östeuropeiska folktraditionen, den tyska romantiken och den svenska nationalromantiken. Tillsammans bildar de en kväll fylld av uttryckskraft, skönhet och musikalisk upptäckarglädje.

Christoph Koncz är en österrikisk dirigent och violinist som etablerat sig internationellt med orkestrar som London Symphony Orchestra, Orchestre de Paris, Israel Philharmonic Orchestra, Mahler Chamber Orchestra och Hong Kong Philharmonic Orchestra. Han har även dirigerat vid operahus som Wiener Staatsoper, Opernhaus Zürich och Teatro Real Madrid.

Under kommande säsong debuterar han med Cleveland Orchestra och återvänder till Philharmonia Orchestra London, Sveriges Radios Symfoniorkester och Deutsches Symphonie-Orchester Berlin. Han dirigerar även Hänsel und Gretel vid Opéra national du Rhin Strasbourg och Don Giovanni vid Wiener Staatsoper.

Sedan 2023 är han Music Director för Orchestre National de Mulhouse och sedan 2019 chefsdirigent för Deutsche Kammerakademie Neuss am Rhein. Från 2027 blir han chefsdirigent för Bruckner Orchester Linz.

Koncz är särskilt känd för sina Mozarttolkningar och sin inspelning av violinkonserterna med Les Musiciens du Louvre för Sony Classical.

Ellinor D’Melon föddes på Jamaica av kubanska föräldrar och började spela violin redan vid två års ålder. Trots sin unga ålder har hon etablerat sig som en violinist med en imponerande teknisk och musikalisk säkerhet. The Irish Times har beskrivit henne som en av de sällsynta musiker som ger intryck av att ha fullständig kontroll över både teknik och musikaliskt uttryck. Hon utsågs till ”Rising Star of 2023” av Classic FM och har vunnit flera stora internationella tävlingar, däribland Henryk Wieniawski Competition, Debut Berlin och Novosibirsk Competition.

Hennes debutalbum Tchaikovsky and Lalo, inspelat tillsammans med Jaime Martín och RTÉ National Symphony Orchestra, gavs ut på Rubicon Classics i mars 2023. Albumet uppmärksammades av The Strad, som framhöll att inspelningen gjorde ett tydligt avtryck bland många konkurrerande utgivningar.

Ellinor framträder i allt större utsträckning internationellt med ledande orkestrar som RTÉ National Symphony Orchestra, Mariinsky Theatre Orchestra, St. Petersburg Philharmonic, Gävle Symfoniorkester, Moscow Virtuosi, Orquestra de Cadaqués, Real Filharmonía de Galicia, Orquesta Sinfónica de Navarra och Sofia Philharmonic. Hon har spelat i prestigefyllda konsertsalar som Berliner Philharmonie, Mariinsky Theatre Concert Hall, Auditorio Nacional de Música Madrid, Het Concertgebouw, Kölner Philharmonie, Tonhalle Zürich, Sala Verdi Milano och Gdansk Baltic Hall.

Bland de dirigenter hon samarbetat med finns Zubin Mehta, Vladimir Spivakov, Jaime Martín, Michail Jurowski, James Feddeck och Jan Latham-Koenig.

Hon har även framträtt med Manchester Camerata, Royal Philharmonic Orchestra, Göttingen Symphonieorchester, Orquesta Sinfónica Nacional de Chile och BBC National Orchestra and Chorus of Wales. År 2024 gjorde hon sin brittiska recitaldebut i Elgar Room på Royal Albert Hall.

Efter sin debut 2023 återvände hon i början av 2025 till Norrlandsoperan Symphony Orchestra. Bland höjdpunkterna under säsongen 2024/25 märks också framträdanden med Montevideo Philharmonic Orchestra och Orquesta de Córdoba, en recital vid Palermo Classica Festival samt två konserter med Suzhou Symphony Orchestra i Kina.

Under 2026 framträder Ellinor med flera stora orkestrar, däribland RTÉ National Symphony Orchestra, Szczecin Philharmonic, Orchestra Sinfonica Siciliana och Orquesta Sinfónica de Bilbao.

Ellinor tog examen från Reina Sofía School of Music 2024, där hon studerade med stöd av Helena Revoredo Scholarship. År 2021 utsågs hon till den mest framstående studenten vid violinavdelningen, en utmärkelse som överlämnades av Spaniens drottning.

Ellinor D’Melon spelar på en Giovanni Battista Guadagnini-violin från 1743, generöst utlånad av en anonym långivare i London.

György Ligeti (1923–2006)
Concert Românesc
Andantino
Allegro vivace
Adagio non troppo
Molto vivace – Presto

När György Ligeti gavs möjlighet att lämna sin ungdoms inlåsta Ungern väcktes en skaparkraft som överträffade det mesta man dittills hört talas om när det gäller djärvhet och nytänkande. Han kom att bli själva sinnebilden för avantgardet, och han frigjorde många andra tonsättares tankar. Få tonsättare har varit så uppmärksammade och stilbildande. Inte minst betydde han oerhört mycket för en generation svenska tonsättare som kunde lyssna till hans föreläsningar vid musikhögskolan i Stockholm. Ingen kunde som Ligeti fylla sina verk med så effektiva toncluster och starkt provocerande inslag.

Men under studieåren och den tidiga karriären hemma i det kommunistiska Ungern fanns ingen plats för avantgardistiska strömmar. Han började komponera tidigt; de första pianostyckena skrevs av en fjortonåring, och innan han flydde till väst 1956 hade han hunnit skapa ett hundratal verk i traditionell stil. Inte sällan blev det bearbetningar av folkmusik för kör, kammarensembler eller orkester. När han i december detta år anlände till Wien blommade han ut i en total brytning med traditionen, och det är först under de senaste decennierna som man upptäckt kvaliteterna i hans ungdomsverk.

Precis vid tiden för hans avhopp var hans Concerto Românesc (Rumänsk konsert) under tryckning hos ett förlag i Budapest, men verket publicerades sedan aldrig. Därefter betraktades det under lång tid som förlorat. Nu har man återfunnit detta redan 1951 komponerade tolvminutersverk med rötter i Bartóks folkmusiksättningar, och det har visat sig vara en färgrik och vital musik i fyra satser, fylld av rumänska rytmer och melodier i en friskt smådissonant och utåtriktad stil.
Stig Jacobsson

Felix Mendelssohn (1809–1847)
Violinkonsert e-moll op 64
Allegro molto appassionato
Andante
Allegretto non troppo - Allegro molto vivace

Felix Mendelssohn hade det väl förspänt. Eftersom hans farfar var en av samtidens stora filosofer hade familjen ofta besök av ledande kulturpersonligheter, och eftersom hans far var bankir så behövde han aldrig ha några ekonomiska bekymmer. Det verkar också som om gudarna log mot honom, för innan fyllda femton hade han skrivit tretton härliga symfonier för stråkorkester och en lång rad storslagna konserter. Men det sägs ju också att den gudarna älskar dör ung, och detta stämmer dessvärre också i Mendelssohns fall: endast 38 år gammal lämnar han det jordiska med en fantastiskt rik produktion bakom sig.

Violinkonserten i e-moll hör till de evigt unga mästerverken, till de sällsynta musikstycken som förmår hålla lyssnarens intresse på höjdpunkten hela tiden. Det man först lägger märke till är den utsökta lyriken och den rytmiska vitaliteten, men här finns också många episoder, som man kanske upptäcker först efter att ha hört konserten många gånger. Perfektionen i alla detaljer och en rad tekniska finesser avslöjar att konsertens upphovsman är en rutinerad tonsättare. Han hade med åren utvecklat en driven konsertant stil. Redan som tonåring hade han för övrigt skrivit en utmärkt violinkonsert i d-moll.

Romantikens konstnärer hyllade inspirationen och det kan tyckas som om gudagnistan styrt Mendelssohn i denna violinkonsert, i synnerhet i de fall där han bryter mot vedertagna regler; som när han låter soloviolinen starta det hela utan en lång förberedande orkesterinledning, eller som när han låter ett extra litet Allegretto förbereda lyssnaren på den uppsluppna finalen efter det allvarliga Andantet. Men allt detta är i själva verket resultatet av ett hårt och beräknande arbete. Detta framgår tydligt av brevväxlingen med Ferdinand David, den violinist som i Leipzig förde konserten till dopet i mars 1845.
Stig Jacobsson

Wilhelm Stenhammar (1871–1927)
Serenad F-dur op 31
Overtura
Canzonetta
Scherzo
Notturno
Finale

Finns det något svenskt verk som skimrar så vårligt som Wilhelm Stenhammars orkesterserenad? Tonsättaren befann sig i Florens när han i mars 1907 fick idén till verket: ”Jag vill dikta så vackert och vekt om södern som bara en nordbo kan”, skrev han i ett brev. Han vill skriva om ”flöjter och oboer som kvintilerar som trastar”, om ”långa sugande stråkfraser”, om ”något på samma gång sensuellt och förandligat, om stark blomdoft i ren solluft.”

Det var en oerhörd uppgift han tagit på sig, och arbetet ställde större krav på honom än han kunnat ana. Först vid nyåret 1914 var musiken färdig, och efter uruppförandet i januari drog han ändå in verket för en omfattande revidering, som inte var klar förrän fem år senare. Under tolv år arbetade han alltså på den sydländskt glödande musiken, och som bevis på hans konstnärliga mångsidighet kan nämnas att han under dessa år även skrev stycken med helt annan karaktär, däribland den stränga andra symfonin och åtskilliga andra verk av olika slag.

Det här är ingen elegant underhållande serenad i klassisk mening, inte heller en stillsam sång att sjunga om natten under sin älskades balkong, utan ett sällsynt väl genomarbetat orkesterverk fullt av hantverksmässig finess och lärdom, men som ändå känns svävande och improviserat lekfullt.
Stenhammars Serenad hör till den svenska orkesterrepertoarens omistliga mästerverk.
Stig Jacobsson

Innan konserten kan du njuta av en god bit mat. I pausen kan du köpa något gott. Vid vissa konserter håller vi även öppet i Övre Baren.

För mer information och menyer, tryck här!



Kontakt:

restaurangen@gavlekonserthus.se
026-172940

Varmt välkommen till Restaurang Gourmet BLÅ.